.

Det känns lite bättre nu faktiskt.

Igårkväll åkte vi ut på klubben för att spåra (igen), kom på att vi aldrig spårat på åker någon gång. Så vi provade! Men insåg att det inte var så lätt att markera spåret på slätmark. Slutade med att vi gick rakt över spårets början när vi skulle leta rätt på det. Epoxy virrade såklart runt som en yr höna och verkade inte förstå något alls. Till slut fick Tobias gå med honom en bit bort där vi garanterat inte varit och klampat. Hunden tog då upp spåret direkt, och gick med världens fart rakt på första apporten!

Det var roligt att se honom arbeta på åkern, man får inte riktigt samma överblick i skogen. Dessutom fick ju T lita helt på hunden (jag la spåret nämligen). Första vinkeln följde han klockrent, inte ens ett tappt! Hittade andra apporten, tog andra vinkeln, men fick lite problem på sista sträckan. Epoxy tappade spåret och T fick mana på honom åt rätt håll flera gånger. I tumultet gick han förbi en apport, men kände lyckligtvis lukten av den och vände om och sökte rätt på den! Slutapporten sprang han fram till utan problem. Duktiga jycke! :D



Ikväll har jag, T och L varit ute på gården för första gången efter sommaren. Åh, vad roligt det var att återse allt folk & alla djur! Massa katter ville hälsa, hönorna kom nyfiket fram och hundarna gav skall. När vi klev ut ur bilen kom hästarna i en välda fart, även de var glada att se oss! :D Senare när vi skulle hämta dem i hagen var de allra längst bort i andra hörnet av hagen. Vi tänkte att dom kommer aldrig att komma in, de var väl en 500 meter bort. Jag försökte ändå ropa, och hästarna tittade upp. Stod liksom och funderade en stund, och sedan la de av i en dundrande galopp ända fram till stängslet där vi var. Fina, gulliga hästarna ;)

Vi red ut en sväng, hästarna var mycket lugnare än vad vi hade väntat oss. Jennifer som jag red, trilskades dock lite när vi var på hemväg, men jag kände mig ändå helt trygg, hon tänkte inte sticka eller göra något annat dumt. In på ridbanan - vad fina de var att rida! Trots att Jennifer helst ville tillbaka till stallet (och kvällsmaten) så kändes hon mycket stabil och traven gick fint! Det bådar gott inför hösten! :D

Nu har jag duschat och sett Grey's Anatomy:s säsongspremiär. Tråkigt att George är borta, jag gillade honom!
Ska bara kika lite på labfilmerna inför morgondagen, sen ska jag sova ;)

Så typiskt att när något gör en riktigt glad, händer det något som gör motsatsen..

Dagens yeah: jag SPIKADE virologitentan! 30+3 poäng av 30 möjliga är inte så dåligt.
Dagens usch: orättvisor, taskiga människor och att se dem man tycker om ledsna.




Nä, far ända in i baljan, era taskmörtar! :(

Allra sötaste älskling lyckas inte sällan få mig full i skratt.

Ikväll hittade han åt sin mobilladdare som varit borta i TVÅ MÅNADER. Gissa var den låg? Jo, i byrålådan där vi lägger våra laddare! Det mest självklara stället hade han alltså inte letat på. Typiskt honom!

(kanske ska tillägga att den försvann när han var nere i Uppsala och jag var hemma, när jag kom hit hade den redan varit borta i en månad så jag antog att han hunnit leta överallt härhemma...)

Annars så har vi sett grannen på tv ikväll, Matakuten började och de var i ett skolkök i Uppsala. Tänk om de är på grannens arbetsplats, hann jag tänka innan jag såg en bekant kille i bakgrunden. "Tobias, är inte dedär vår granne?" ropade jag. "JO!" svarade T. Tänk för att det var de! Det var ju lite kul det med måste jag säga :)

Hursomhelst, nu ska jag gå isäng. Har iaf hunnit förbereda mig inför morgondagens laboration och läst på lite om olika patogena bakterier. Huvva, vi ska kunna långt mycket mer än inför virologin. Det är bara att inse - det blir bara värre....

Kärleken  ♥ 

Goda linsbiffar (dock inte mina..)

Säg hej till vår nya bil!
En Volvo V40 2,0T -99. Tobias har självklart redan tänkt ut allt som ska göras med den.
Uppdateringar kommer - ifall han orkar vill säga ;)

Epoxy som liiiten snuttisvalp ;)

Denna vecka har börjat oerhört bra, humöret är helt klart på topp! :D



Igår hade vi den sista laborationen, vi fick redovisa våra resultat och allt föll till slut på plats. Av 20 grupper hade väl ungefär tre stycken fått fel resultat. Vi var såklart INTE en av dem ;) Den meste labbhandledaren avslutade med att ösa beröm över vår klass, han menade på att folk som jobbat med detta i 20 år kunde ha problem med den intensiva pipetteringen. Woho, det kändes riktigt bra att få höra efter allt slit! :) Därefter bjöd de på fika, nybakta kanelbullar och en stor kopp kaffe. Det var vad jag behövde för att få världens iver!

Kom hem, plockade undan, diskade, och så gick jag ut med vovven för att lägga ett spår! Älskling mötte mig vid skogen och höll hunden medan jag la spåret. Hem igen, lagade mat, åt, diskade igen och så ut och ta in spåret. Denna gång fick T gå med Pox, för första gången på mycket länge. Det gick väl sådär. Vi har mycket olika sätt att gå med hunden, därför ger det olika resultat. Se separat inlägg, och hjälp oss ifall ni har tips! 

Hem igen och så satte jag igång att beta av listan med sånt som jag aldrig orkar göra annars :p Handtvätta bh:ar, städa toaskåpet/hyllorna och skura allt kakel, skura diskhoarna, sortera och slå hål i mängder med papper, vattna blommor osv osv. Avslutade med att följa mina fina pojkar på joggingtur - jag tog dock nya cykeln eftersom jag ska försöka kurera mig. Blev riktigt imponerad på dem - vilken kondis de har! :)

Idag fortsatte jag i samma stil - diskade och plockade undan redan på morgonen, gick en ordentlig prommis med vovven och hann till och med träna apportmarkeringar med honom (är ju van att kliva upp i tid nu för att hinna gå). Vi har nämligen inte tränat någonting alls innan med apporterna, med tanke på att han redan är så föremålsintresserad så ville vi att han skulle koncentrera sig på själva spårningen. Det verkar ha fungerat för han är otroligt spårfixerad. Så nu är det hög tid att träna honom att visa ordentligt att han hittat en apport och därefter få godis, istället för som innan då vi la godis på marken bredvid. Tränar in det med hjälp av klicker och det fungerar utmärkt på honom! Jag tror att han kommer ihåg saker bättre ifall han har fått tänka efter själv och provat sig fram... Observera att bilden nedan inte är Epoxy. Fast nog skulle han också kunna apportera korv? ;)

Efter skolan träffade jag först min nya fadder - hon verkar nice - och fick min fadderpärm för År 2. Sedan kopierade jag alla gamla tentor till mitt egna fadderbarn. Vilket tyvärr tog alldeles för lång tid då papperet tog slut och jag fick vänta en TIMME på att de skulle komma och fylla på!! :(

Väl hemma stack jag & Pox ut på premiär-cykeltur tillsammans. Den vanliga långa rundan - han blev heeelt slut på! Hem, laga mat, äta och sedan ut och handla mera hundfoder. Det verkar fungera bra för honom! När vi kom hem med tio kilo frysfoder insåg vi att vi var tvungna att rensa ur vår yttepyttefrys. Jag passade på att frosta av den lite också så att mer skulle rymmas. T var så duktig han också och stuvade om i både kylskåp och skafferi. Nu har vi plötsligt en massa med utrymme! :D Avslutade kvällen med att baka mina livs första limpor! Nu luktar det ljuvligt gott i hela lägenheten. Hoppas bara att de blev goda - upp till bevis imorrn bitti!

Inget går upp mot att komma hem till en städad lägenhet, helt utan disk & dammråttor ;)

Weah, vi har verkligen haft en fantastisk helg!

Igår fyllde ju som sagt T år, han fick frukost på sängen och öppna mina fina presenter: en ny fiskeväska, en t-shirt, ett armband - och så tavlan med ett porträtt av honom, ritat i kol. Nu kan jag ju säga vad det var eftersom älskling redan fått dem :) Han verkade bli väldigt glad iaf!

Efter frukost åkte vi till släktingarna och lämnade vovven där. Sedan bar det iväg till Hufvudstaden, och närmare bestämt Gröna Lund! Vi fick tyvärr inte med oss T:s lillebror då han hade bortamatch, men lika kul hade vi för det!

Vi åkte ALLT! Började lite klantigt med Fritt Fall eftersom det inte var någon kö där alls. När vi var på väg upp insåg vi hur läskigt det var och ångrade oss!!!Men det var såklart ingen återvändo. Det är så sjuuukt hemskt att åka långsamt högre och högre och till sist behöva vänta i evigheter innan de släpper - och man faller ju i evighet också! Nästa karusell blev Pop-Expressen. Runt, runt, runt, runt en hel låt. Hade glömt bort hur åksjuk jag blir av sånt så det var ingen höjdare.

Gjorde ett avbrott i Lustiga Huset. Alltid lika skoj tycker jag! Följt av barndomens godaste: sockervadd! Mums. Sen kom vår första berg-och-dal-bana, Kvasten. För att vara en sån pass liten var den riktigt kul och lite läskig! Stora banan Jetline hann vi med två gånger, den är riktigt skoj men lite ryckig. 4 G drabbar kroppen - det kändes! Vi försökte få till ett bra kort (de tar kort på alla på ett visst ställe) men det var omöjligt att inte grimaschera :p

Till slut hade vi arbetat upp modet för att prova Insane, årets nya galna berg-och-dal-bana! Heeeelt galen var den verkligen!! Man snurrar runt sin egen axel, åker uppåner osv. Jag tyckte den var KUL medan T tyckte den var mest läskig ;)

Insane!!

Avslutade med Kärlekstunneln och Katapulten, den sistnämnda är som Fritt Fall fast man skjuts uppåt först. Riktigt kul! Och inte lika hemsk som Fritt Fall heller :p Just de, Spökhuset var vi inne i också. Jag var jätteskraj innan, trodde att spökena skulle göra allt för att skrämma mig. Men dom stod ju bara där och såg snälla ut, så jag var rädd i onödan :p

Innan hemgång slank en Tivolivåffla ned, samtidigt som vi lyssnade på livemusik. Sen var det dags att åka hem, det började vara packat med folk, köerna var inte nådiga. Och så kostade parkeringen 35 kr i timmen :p Vi hade iaf en superkul dag som vi kommer att minnas länge länge! :D 

Som jag sa igår så skickade jag ut ett mail till treorna och frågade ifall någon kunde vara så snäll att bli min nya fadder, då jag tydligen blivit helt övergiven av min gamla. Kände mig inte lite populär när mail-svaren bara rasade in igårkväll! Bara att välja och vraka, så med största sannolikhet har jag nu en finfin fadder! :D Hoppas på en lika fin fadderpärm inom rimlig tid också ;)

Idag har vi haft en riktigt lång och jobbig dag, förmiddagen ägnades åt redovisningar av virusinfektionssjukdomarna vi arbetat med i grupper. Eftermiddag spenderades än en gång på SVA, Statens Veterinärmedicinska Anstalt, på laboratorium. Iklädda vita rockar pipetterade vi virus, antiserum och blod i all oändlighet. Bara idag använde vi fyra stycken 96-hålsplattor, som skulle fyllas med alla möjliga lösningar i olika mängd och därefter titreras. BLÄ! Någon labbråtta blir det då aldrig av mig.

Dessutom pendlade jag hela tiden mellan att känna mig som världens mest korkade människa, eftersom jag inte tycktes fatta nånting alls av vad vi höll på med, till världens smartaste människa då jag fick förklara något för min labbkamrat. Vårt sluresultat kändes total-fel så vi var helt förtvivlade. Alltihop slutade dock med lycka, då en av lärarna så att vårt resultat var helt rätt! Efter tre dagars intensiv labbning var det verkligen vad vi behövde höra!

Hann med bussen hem, hoppade av på centrum för att handla lite. T mötte upp mig där. Laga mat, ut med hunden, äta - och så var klockan 18. Gick in på brukshundklubbens hemsida för att se att det verkligen var agility ikväll - och upptäcker att träningen av någon anledning bara denna kväll är kl 18 istället för 19 som vanligt!! Då var det bara att ge upp den tanken :( Dessutom såg jag att träningarna bara håller på tills den 8 oktober! En futtig månad, det känns otroligt tråkigt..

Älskling håller på att tvätta bilen nu, sen så lyckades han övertala mig att jag skulle följa med honom och springa. Jag vet ju att jag mår bra av att träna, det gör mig så mycket gladare och piggare, men jag tänker också på att jag med största sannolikhet kommer ha massa träningsvärk på lördag (med tanke på att jag sprungit en enda gång i sommar). Då fyller T år, och vi hade tänkt åka på Gröna Lund. Nåja, jag får ta det som det kommer :)

Idag fyller fina A år, vännerna skulle äta middag på Tzatziki - den där grekiska restaurangen vid Fyrisån som vi åt på då T:s faster var här. Jag bestämde mig dock för att vara tråkig och stanna hemma ikväll. Känner att jag måste hushålla med både tid och pengar om jag ska klara denna höst. Med tanke på att tentan närmar sig med stormsteg, samtidigt som vi planerar Sångboksmiddagen till samma helg.

Så jag blir hemma och lagar älgbiffar med hemma-potatis och egen svampsås, som en duktig hemmafru ;) Och pluggar så klart. Antalet virus vi ska kunna beskriva är inte nådigt!

Sen så har jag fått höra att min fadder har hoppat av, och börjat på läkare istället. Jag vet inte alls hur jag ska klara mig utan, tror jag ska prova att skriva en kontaktannons och maila ut åt treorna. Hoppas att någon vill vara så snäll och ta hand om mig, och ge mig gamla tentor så klart.

Ikväll blir det Idol igen, ni som missade programmet igår ska få en snabb review: Jon var bäst! :D

Idag har vi tillbringat hela dagen på brukshundklubben: Pox, husse & så jag såklart. Det har varit en mycket intressant och givande dag, som har gett oss mycket inspiration inför framtiden!

Började med information från förbundsstyrelsens ordförande i SBK, Staffan Thorman. Han pratade om organisationen och berättade lite om deras arbete. Bland annat att många politiker vill förbjuda bruksraser som rottweiler och dobermann. Så otroligt korkat! Som Tobias sa, det är väl bättre att förbjuda dumma människor att avla på hundar med svagt psyke, och varför inte osmarta korsningar..

Hursomhelst så fortsatte Uppsala Brukshundklubbs ordförande att berätta om klubben, och lite kort om alla bruksgrenarna. Därefter drog vi oss ut på de fina markerna runtom klubben för demonstrationer av spår, skydds, sök, rapport och uppletande. Väldigt duktiga hundar var det som tävlar för klubben (och duktiga mattar & hussar också såklart)!

Sen var det äntligen dags att prova själva! Vi började med rapportgrenen, vilken enkelt sagt går ut på att hunden ska springa en viss sträcka mellan två personer. De som höll i övningen var inga mindre än Britt-Marie & Sixten Andersson med Hinnared's Bonnie som vann SM-guld i rapport bara förra helgen! Och vi såg alla varför - hon var gryyymt snabb! På stationen under väntetiden däremot låg hon och sov som en stock. Det är då man önskar att man varit lite duktigare på passivitetsträning (fast B-M sa iofs att hon var född sådan..).

Epoxy var klockren, kanske inte lika snabb som Bonnie (!) men ingen tvekan där inte. Satt så fint och väntade när han kom tillbaka till mig också, tills jag skickade tillbaka honom. De fåtal gångerna vi har tränat budföring verkar ha satt sig! :D Ledarna blev alla imponerade av honom och tyckte verkligen att vi skulle fortsätta träna rapport! Britt-Marie och Sixten hade massor med goda råd på hur vi skulle träna, och de tyckte att vi skulle komma till Märsta och träna med dem! 

Senare när vi skulle sätta in vovven i bilen inför lunchpausen, kom den andre ledaren förbi och frågade var vi var ifrån. Han tyckte nämligen att vi skulle komma och träna med honom i Bälinge/Tierp. Wow, vi kände oss verkligen väl mottagna ;D Så lite sugna är vi allt, synd bara att den där jobbiga lydnaden ska spöka i alla bruksgrenarna. Men vi får se, Epoxy tyckte ju verkligen att det var skoj, och det är ju en passande gren att träna när man är två!

Efter lunch var det dags för söket. Även där har vi ju tränat omedvetet hemma då vi brukar springa och gömma oss under skogspromenaderna. Epoxy blev dock lite fundersam när han skulle leta en främmande människa - först sprang han fram till mig. Till slut bestämde han sig dock för att han ändå skulle leta rätt på den där personen i skogen, och hittade en kvinna med bollar och godis, det var ju kul tyckte han! Instruktören menade på att han skulle fatta detta mycket snabbt, så länge han får bra belöningar hos figuranten. Till de andra hundägaren sa hon: det här är en hund som kan lära sig sök väldigt lätt. Även hon hade förslag på hur vi kunde gå vidare med träningen..

Till sist gick vi till stationen med uppletande (spåra fick vi inte göra eftersom vi provat det innan...). Hon som höll i detta moment ville börja att visa en övning med Epoxy. Hon slängde flera leksaker med några meters mellanrum i diket längs med lydnadsplanen, utan att vovven såg. Därefter skulle Tobias gå med honom längs med diket. Första gången trodde dock Epoxy att han skulle gå fot (husse hade ju korv!), och gick bara och tittade upp mot honom. Andra vändan sa husse "ledig", då sprang han minsann rakt ned i diket och hittade en boll! Tre leksaker tog han, och den sista på tillbakavägen. De andra hundarna fick prova några andra övningar, med varierande resultat..

Momentet avslutades med att Epoxy fick visa en sista övning. De gick en halv stor fyrkant, stannade och slängde iväg en boll. Sedan skulle de gå tillbaka samma väg, utan att säga något kommande eller så. Vilket var lättare sagt än gjort. Epoxy gick hela vägen med blicken riktad mot bollen, vilket betydde att han BACKADE typ 50 meter! Det såg så kul ut! Gick sedan ut i höjd med bollen, kanske 50 meter bort. Ledaren hade tydligen sagt till T, vi tar ut loven ordentligt för den här hunden är väldigt motiverad. Han satte sig iaf jättefint och väntade på kommando. Vääärldens fart ut, och vääärldens fart in tillbaka! Hann inte riktigt stanna vid husse, utan råkade bara hälsa lite på söta boxertiken som stod precis bakom. Sen kom han och satte sig fot hos T ;)

Succé på alla stationer alltså! Det är som vi alltid har sagt - denna hund skulle klara vadsomhelst, begränsningen sitter hos oss. Det är så synd att han inte får visa hela sin kapacitet. Men än är han ju bara 2,5 år, jag hoppas att vi ska hinna komma någon vart med honom under de år vi har kvar. Om bara lydnaden kunde släppa.... 




Ikväll har vi hunnit med lite mer hundbus, som filmen ovan visar, och så har vi haft besök från moster & farbror samt lillkusin. T hade bakat rabarberpaj (som jag plockat), riktigt gott var det! Imorgon måste jag verkligen ta tag i pluggandet, vilka enorma mängder information som har öst över oss i veckan..:(

Veckan har varit sjukt lång, och ändå är den långt ifrån slut!

I måndags var det ju som sagt faddermiddag. Jag och vännerna fick ett alldeles eget bord, tillsammans med våra fadderbarn såklart. "Min" tjej är från Norrbotten och verkar riktigt trevlig. På måndag ska hon köpa lite kurslitteratur av mig, bra med klirr i kassan och mer plats på min lilla, lilla bokhylla. Behövligt! Kvällen blev dock inte särskilt lång, var inte riktigt nöjd med valet av musik på kåren, och när de dessutom hade så hög volym gick det inte ens att vara inomhus. Älskling kom så snällt och hämtade mig vid elva, hade ju mutat honom lite med ugnspannkakan och städad lägenhet ;)

På tisdagen direkt efter jobb & skola, åkte vi på minisemester i T:s lånade Caddy. Nästan 20 mil, ända till Dalarna körde vi, för att titta på en bil. Fast jag kallar det för en liten semester, eftersom vi körde på småvägar genom otroligt vackra landskap. På hemvägen blev det dock motorväg via Västerås eftersom jag då körde vår ny(gamla) bil, en Volvo V40! Vi är nog faktiskt nöjda båda två :D

Onsdagen ägnades åt ännu fler virusföreläsningar och så vår första laboration av mååånga. Denna gick ut på att påvisa virus (eller dess DNA egentligen) som orsakar Fågelinfluensa. Även fast det är svårt att komma igång med pluggandet, så tycker jag ändå att det här med virologi är rätt spännande! Skönt att komma igång med lite sjukdomar i varje fall. Synd bara att det ska finnas så otroooligt många virus här i världen, och att vi ska kunna en hel del av dem :p

Kvällen ägnades åt lite planering inför Sångboksmiddagen som mitt utskott, Eventutskottet, ska ordna om två veckor. Lördagen innan tentan alltså, hjälp vad tiden kommer att gå fort. Måste verkligen ta tag i tentaplugget snart!

Igår var det äntligen dags för den fantastiska Amöbagasquen! Den var precis så rolig som jag minns den från förra året, om inte ännu bättre ;) Börjar på kåren med amöbornas spex. Och vissa avslöjanden som jag inte vill gå närmare in på.. Till Wallins för trerätters middag. Veterinärstudenterna sitter med sina klasser och försöker överträffa varandra i diverse.. hrmm stojande och sjungande. Amöborna var väldigt företagssamma och behövde aldrig några framhejningar, de sjöng alldeles av sig själva. Detaljerna tänkte jag bespara er ;) Tillbaka till kåren för släpp till kl 4. Vårt alldeles egna klassband spelade såklart, vilka för övrigt var mina bordsherrar för kvällen. Jag hade SÅ kul tillsammans med mina underbara tjejer i klassen!!!!


Två av mina fina tjejer! :)

Klockan 1 stod dock min privata taxichaufför utanför och väntade på mig. Idag var jag rätt glad över den tidiga kvällen, med tanke på att de andra tjejerna sov sig genom föreläsningarna, haha :p På eftermiddagen knåpade vi ihop ett grupparbete om hundhepatit (orsakas av adenovirus om någon undrar), och sedan gick jag hem för en tupplur innan älskling kom hem. Vi har bara haft mys ikväll, med prommis, grönsaksdipp och så Män som hatar kvinnor. Ingen av oss hade sett den nämligen. Inte alls dum, bara lite läskig. Tur att jag hade någon att hålla i hand ;) 

Nu ska jag krypa under täcket, imorgon väntar en heldag på brukshundsklubben!