.

Idag har vi tillbringat hela dagen på brukshundklubben: Pox, husse & så jag såklart. Det har varit en mycket intressant och givande dag, som har gett oss mycket inspiration inför framtiden!

Började med information från förbundsstyrelsens ordförande i SBK, Staffan Thorman. Han pratade om organisationen och berättade lite om deras arbete. Bland annat att många politiker vill förbjuda bruksraser som rottweiler och dobermann. Så otroligt korkat! Som Tobias sa, det är väl bättre att förbjuda dumma människor att avla på hundar med svagt psyke, och varför inte osmarta korsningar..

Hursomhelst så fortsatte Uppsala Brukshundklubbs ordförande att berätta om klubben, och lite kort om alla bruksgrenarna. Därefter drog vi oss ut på de fina markerna runtom klubben för demonstrationer av spår, skydds, sök, rapport och uppletande. Väldigt duktiga hundar var det som tävlar för klubben (och duktiga mattar & hussar också såklart)!

Sen var det äntligen dags att prova själva! Vi började med rapportgrenen, vilken enkelt sagt går ut på att hunden ska springa en viss sträcka mellan två personer. De som höll i övningen var inga mindre än Britt-Marie & Sixten Andersson med Hinnared's Bonnie som vann SM-guld i rapport bara förra helgen! Och vi såg alla varför - hon var gryyymt snabb! På stationen under väntetiden däremot låg hon och sov som en stock. Det är då man önskar att man varit lite duktigare på passivitetsträning (fast B-M sa iofs att hon var född sådan..).

Epoxy var klockren, kanske inte lika snabb som Bonnie (!) men ingen tvekan där inte. Satt så fint och väntade när han kom tillbaka till mig också, tills jag skickade tillbaka honom. De fåtal gångerna vi har tränat budföring verkar ha satt sig! :D Ledarna blev alla imponerade av honom och tyckte verkligen att vi skulle fortsätta träna rapport! Britt-Marie och Sixten hade massor med goda råd på hur vi skulle träna, och de tyckte att vi skulle komma till Märsta och träna med dem! 

Senare när vi skulle sätta in vovven i bilen inför lunchpausen, kom den andre ledaren förbi och frågade var vi var ifrån. Han tyckte nämligen att vi skulle komma och träna med honom i Bälinge/Tierp. Wow, vi kände oss verkligen väl mottagna ;D Så lite sugna är vi allt, synd bara att den där jobbiga lydnaden ska spöka i alla bruksgrenarna. Men vi får se, Epoxy tyckte ju verkligen att det var skoj, och det är ju en passande gren att träna när man är två!

Efter lunch var det dags för söket. Även där har vi ju tränat omedvetet hemma då vi brukar springa och gömma oss under skogspromenaderna. Epoxy blev dock lite fundersam när han skulle leta en främmande människa - först sprang han fram till mig. Till slut bestämde han sig dock för att han ändå skulle leta rätt på den där personen i skogen, och hittade en kvinna med bollar och godis, det var ju kul tyckte han! Instruktören menade på att han skulle fatta detta mycket snabbt, så länge han får bra belöningar hos figuranten. Till de andra hundägaren sa hon: det här är en hund som kan lära sig sök väldigt lätt. Även hon hade förslag på hur vi kunde gå vidare med träningen..

Till sist gick vi till stationen med uppletande (spåra fick vi inte göra eftersom vi provat det innan...). Hon som höll i detta moment ville börja att visa en övning med Epoxy. Hon slängde flera leksaker med några meters mellanrum i diket längs med lydnadsplanen, utan att vovven såg. Därefter skulle Tobias gå med honom längs med diket. Första gången trodde dock Epoxy att han skulle gå fot (husse hade ju korv!), och gick bara och tittade upp mot honom. Andra vändan sa husse "ledig", då sprang han minsann rakt ned i diket och hittade en boll! Tre leksaker tog han, och den sista på tillbakavägen. De andra hundarna fick prova några andra övningar, med varierande resultat..

Momentet avslutades med att Epoxy fick visa en sista övning. De gick en halv stor fyrkant, stannade och slängde iväg en boll. Sedan skulle de gå tillbaka samma väg, utan att säga något kommande eller så. Vilket var lättare sagt än gjort. Epoxy gick hela vägen med blicken riktad mot bollen, vilket betydde att han BACKADE typ 50 meter! Det såg så kul ut! Gick sedan ut i höjd med bollen, kanske 50 meter bort. Ledaren hade tydligen sagt till T, vi tar ut loven ordentligt för den här hunden är väldigt motiverad. Han satte sig iaf jättefint och väntade på kommando. Vääärldens fart ut, och vääärldens fart in tillbaka! Hann inte riktigt stanna vid husse, utan råkade bara hälsa lite på söta boxertiken som stod precis bakom. Sen kom han och satte sig fot hos T ;)

Succé på alla stationer alltså! Det är som vi alltid har sagt - denna hund skulle klara vadsomhelst, begränsningen sitter hos oss. Det är så synd att han inte får visa hela sin kapacitet. Men än är han ju bara 2,5 år, jag hoppas att vi ska hinna komma någon vart med honom under de år vi har kvar. Om bara lydnaden kunde släppa.... 




Ikväll har vi hunnit med lite mer hundbus, som filmen ovan visar, och så har vi haft besök från moster & farbror samt lillkusin. T hade bakat rabarberpaj (som jag plockat), riktigt gott var det! Imorgon måste jag verkligen ta tag i pluggandet, vilka enorma mängder information som har öst över oss i veckan..:(