.

 

Jag ska alltså få jobba som veterinär på riktigt, i Vännäs. Blev så glad när chefen ringde och berättade att de ville ha mig där i sommar att jag började gråta efter att vi hade lagt på.. Vet att det är flera andra som också har sökt, så jag tog det inte för givet att jag skulle få jobbet. Men det visar att det lönar sig att arbeta hårt!! Det känns otroligt roligt och spännande att äntligen få utföra det yrke som jag drömt om i så många år, och slitit i skolan för i lika många år. Samtidigt känns det förstås jätteläskigt att plötsligt ta ett sådant stort ansvar själv, men jag vet ju i alla fall att jag får pröva mina vingar på ett bra ställe med fina arbetskollegor som kommer att hjälpa mig så gott det går! Plus att jag har världens bästa vän i Vännäs som kan trösta mig om det går dåligt ;)

 

Än så länge känner jag mig nöjd med beslutet jag har tagit om att inte jobba hela sommaren för en gångs skull. Kommer att börja jobba i mitten på juli och sedan augusti ut, 6 veckor alltså i jämförelse med förra sommarens 13 veckor.. Ibland poppar det upp dumma tankar som säger att jag är lat som ska jobba så lite, men faktum är att de flesta i min klass har jobbat ungefär så många veckor varje sommar. Och det var inte bra att jobba så mycket förra sommaren, blev ju helt slutkörd. Nu ska jag dessutom ha enormt mycket större ansvar, och förmodligen jobba mycket längre dagar. Så jag tror jag gör mig själv en tjänst om jag håller fast vid detta!

 

Veckan innan jobbet börjar ska vi åka utomlands med min familj, åh vad jag längtar! Har aldrig varit utomlands med min älskade pojkvän, trots våra sju år tillsammans. Det ska bli underbart!! Perfekt att avsluta lovet på så vis, och riktigt få slappna av.. Jihooo!

 

  

I måndags kväll bestämde älskling att vi skulle ut och löpträna igen. Gruvade mig in i det längsta eftersom mina ben var trötta efter skidåkning lördag och löpning söndag. Dessutom var jag väldigt frusen och ville helst av allt bara krypa ned i min varma, renbäddade säng. Lyckades i alla fall övertala mig själv att det var bäst att ge sig ut om jag ska hinna med mina tre löppass denna veckan..

 

Både benen och flåset kändes till min förvåning riktigt bra, älskling satte upp hög fart (runt 4,15 min/km) första 10-minutersintervallet men jag hängde på trots lite känning av håll. Andra 10-min intervallet sprang vi längs med gipen, i tät dimma med bara fullmånen som ljuskälla. Lite häftigt faktiskt! Sista intervallet fick jag springa runt området hemma, för älskling fick ont i magen och gick hem. Det kändes så underbart att springa, benen bara gick av sig själva och jag fäste blicken långt borta. Ett riktigt rus fick jag! När Runkeeper sa att intervallen var slut blev jag besviken, hade velat fortsätta springa ett tag till.. Men jag försöker hålla mitt program fullt ut :)

 

Trodde faktiskt inte att jag skulle känna skillnad så snabbt, är ju bara inne på tredje veckan med intervallträning. Men det känns otroligt bra, kan inte undgå att märka hur mycket lättare jag tar mig uppför samma backar som jag kämpat i tidigare! Längtar tills jag kan springa en mil, och tills Blodomloppet..:D

 

Är så glad att mina fina följer med mig när jag tränar! Och här kommer bildbevis på att älskling efter många års motvilja till slut överraskade mig med att ha köpt ett riktigt löparset! Riktigt snyggt om ni frågar mig! Vi matchar ju till och med, i svart och orange ;)

 

Efter en kort men ansträngande dag i skolan har jag placerat mig i soffan med dator och papper, för att göra bort lite grejor som hänger över mig. Har äntligen sammanfattat kursutvärderingen för Patologikursen som jag var kursrepresentant för. Har väntat i evigheter på att kursvärderingen ska öppna så jag kan skriva i mina kommentarer, men det händer inte trots att kursadministrationen håller fast vid att den är öppen :( Igår hämtade jag ut kommentarerna i pappersform och nu har jag skrivit mina kommentarer i ett Worddokument, så nu kan jag bara vänta på att få klistra in dem!

 

 

Det positiva är i alla fall att min axel är mycket bättre, sedan igår har jag inte längre ont! Så jag kan göra min sjukgymnastik, och använda armen litegrann igen. Kunde inte låta bli att staka en del när vi var ute och åkte skidor, och det kändes väldigt bra! Om jag fortsätter undvika någon värre ansträngning kanske den kan bli bra snart igen!! :D

 

 

Måndagsmaten hemma hos oss brukar ofta bli väldigt god, har haft helgen på mig att samla krafter och funderat över recept.. Resultatet blev fantastiskt även denna gång! Receptet kommer från senaste buffétidningen, blev så glad när jag läste artikeln om "Smart mat - grönare, fräschare och friskare". Verkligen mat i min smak! Ändrade dock en del i receptet. Istället för lax helstekte jag regnbåge i ugnen. Sen består rätten även av ugnsbakade rödbetor, fullkornsbulgur, skållad mandel, gurkstavar och ruccola toppat med en citrondressing med dijonsenap, vitlök, balsamvinäger och olivolja.

 

Dags att gå ut med hunden nu, sen till vårt första praktiska moment (av ett fåtal) på Blocket, då vi ska träna bultning på skallar. Väldigt bra att kunna om man ska jobba på distrikt! Efter övningen har vi tid för YF-arbete, dvs. yrkesförberedande moment. Jag har dock varit duktig och gjort färdigt detta för länge sedan, så jag blir ledig. Så efter lunch blire skidåkning igen, ska bli skoj! Måste bara fundera hur jag ska hinna se skid-VM också, är ju damernas 10 km fritt idag. Heja Kalla!

Efter en vecka utan Internet är jag äntligen tillbaka! I skolan har Blocket börjat, jag försöker att inte tänka så mycket på det för att undvika att bli nere. Istället glider jag genom föreläsningarna, lyssnar med ett halvt öra medan jag fixar inför praktiken nästa vecka eller virkar mormorsrutor. Har aldrig varit så oengagerad i skolan tidigare, och det känns konstigt - men jag är i alla fall där...

 

Tobias är äääntligen färdig med motorbytet i M:s bil, jag måste säga att jag är grymt imponerad över vad han klarar av! Bilen har nu gått igenom besiktningen utan några problem med motorn. Det är härligt att ha honom hemma igen, och vi har haft en fantastisk helg tillsammans! Har hunnit med en massa trots att vi inte hade några planer alls..

 

I lördags efter sovmorgonen gick jag ut på en långprommis med hunden medan T plockade undan och dammsög i lägenheten. Sen åkte vi iväg till M & I där vi blev bjudna på gofika och trevligt umgänge. Efter det blev jag övertalad av I att hänga med på en skidtur - första gången på två veckor, jag kunde inte hålla mig längre trots min onda axel. Så I följde med oss hem, och sen vidare ned på gipen. Jag åkte utan stavar, och tänka sig,  det gick oväntat bra! Höll hög hastighet och spåren var fina. Nästan 6 km tog vi oss på bara en stund! Otroligt härligt var det, så vi bestämde att vi ska ses på tisdag eftermiddag igen då vi båda är lediga. Kul!

 

 

Igår vaknade jag när det ljusnade, vid halv sju. Kände mig riktigt pigg så jag klev upp utan att väcka älskling, och gjorde amerikanska pannkakor (utan vetemjöl). Han blev väldigt glad och förvånad när jag väckte honom! Efter den goda frukosten for vi ut och sprang 25 minuter, gick riktigt tungt då jag hade träningsvärk efter skidåkningen, men det gick ändå i runt 5,5-minuterstempo. Efter löpningen satte vi igång att städa lägenheten ordentligt, skurade hela badrummet, rensade avlopp, putsade speglar, torkade golven, renbäddade och så vidare. Så skönt med en skinande ren lägenhet! Tvättade gjorde jag i torsdags, så nu känns det bättre att lämna Tobias här i två veckor :p

 

Efter lunch var det dags att åka på utflykt för att prova Tobias nya skoter. Vilket monster alltså! Otroligt lång maskin, och jag tänkte i mitt stilla sinne att den där kommer jag aldrig att kunna köra.. Väl ute i grusgropen (Uppsalas svar på fjällen) testade jag dock till slut, och oj vad förvånad jag blev! Den gick bra och var faktiskt lättkörd! Nu känner jag mig ännu mer nöjd att det blev den skotern tillslut ;) Åååh vad roligt det var att få använda gasartummen igen! Och känna tvåtaktsröken i näsan igen.. Nu längtar jag om möjligt ännu mer till påsken!

  

 

Efter skoterutflykten lämnade vi skotern, åkte iväg och storhandlade samt hyrde film. Så på kvällen blev det Skyfall och popcorn, ett perfekt avslut på en härlig helg!!

 

 

Jag har haft min allra sista föreläsning i helklass - en väldigt intressant dag faktiskt som handlade om veterinärers roll i krishantering, exempelvis vid kemolyckor, bränder, översvämningar osv. Vi hade en veterinär inom Försvarsmakten här till exempel, spännande arbete! Nu har jag precis gjort min allra sista tenta i helklass, kändes bra! Jag har en enda tenta kvar sen, i slutet på Blocket. Helt otroligt vad snabbt det har gått ändå!

 

Igår hade vi inläsning hela dagen, förutom att plugga lagade jag värsta goda maten, nu kan ni ju inte få se kortet tyvärr. Men det blev iaf quornfiléer i pesto- och fetaostsås med körsbärstomater och ugnsbakad vitkål. Till efterrätt gjorde jag smörstekt färsk ananas med kanel och rostad kokos samt vispad grädde. Det var gott! Kände att jag behövde lite god mat i min ensamhet, Tobias kom nämligen inte hem förrän jag låg och sov. Tråkigt att inte få äta den goda maten tillsammans med honom, men när han väckte mig imorse med pussar och ett lyriskt uttalande om att han inte minns att han ätit något så gott förut, ja då vände lyckan tillbaka till mig!

 

Vad gjorde Tobias borta så sent då? Han brukar ju vara i garaget, men just igår kväll åkte han iväg och köpte en snöskoter! En Dragon 700 blev det, i väldigt fint skick - T är supernöjd och jag är ännu nöjdare! Han tittade först på en massa nya skotrar för typ 120 000 kr, men jag lyckades övertala honom att det var bättre att köpa en skoter för pengar han redan har istället. Mycket smartare! :)

 

Nej, nu ska jag skynda mig hemåt för att äta min goda lunch och rasta hunden, halv två ska jag vara tillbaka här igen för att få information om examensarbetet. Denna kurs är slut, och imorgon börjar Blocket. Jag säger inget annat än suck....:/

 

Igår morse vaknade jag lika tidigt som vanligt, trots att ingen klocka var ställd. Vaknar när det ljusnar verkar det som! Var ändå rätt skönt att tassa upp och fixa frukost, och sen krypa tillbaka i sängen och inmundiga min vanliga yoghurt med keso, blåbär och nötter samtidigt som jag tittade på när älskling sussade sött. Hunden fick lite mat han med så han skulle hålla sig lugn. Såg Minnenas Television med min nya idol, Nils Linnman. Vilken man! Vilka idéer! När han sa att han skulle upplåta sitt huvud som reservat för hårlöss om de var utrotningshotade, ja då smälte jag totalt! :D

 

Blev så exalterad att jag visst väckte älskling, när han väl hade vaknat till bestämde vi snabbt att vi skulle ut och springa. Sagt och gjort, vi gav oss ut för 20 minuters löpning enligt mitt träningsprogram. Benen kändes pigga efter tre dagars vila från löpning (blev konstigt nog inte alls trött i benen av slalomåkningen igår) så jag satte upp ett bra tempo direkt, och T fick ta hunden. Döm om min glädje när jag hörde i mina lurar att vi tog oss så långt på varje 5 minuter, fick ta en extra sväng på slutet till och med.

 

När 20 minuter hade gått hade vi tagit oss knappt 4 km, med en medelhastighet på 5,03 min/km. Jippi!! Det är supernära mitt mål jue, vilket är att kunna springa 5 km på under 25 minuter. Hade inte trott att utvecklingen skulle gå såhär snabbt framåt, men det är bara att glädjas åt resultatet ;) Tvivlar inte alls längre på att jag kommer att kunna nå mina mål innan sommarlovet!! :D

 

Efter löpträningen blev det mys framför Vinterstudion innan det var dags att bege sig ut till gården. Åh, vad länge sedan det var vi var där sist! Goa kramar fick jag av familjen, och massa mys med både hundar och katter. Och en massa prat såklart.. Plötsligt hade tiden sprungit iväg, vilket T påminde mig om. Hade sagt till honom innan vi åkte att vi skulle vara hemma igen till kl 15, för att tentaplugga framför skidskytte-VM. Kände inte alls för det, särskilt inte när de var på väg att plocka fram smörgåstårtan.. Men det är ju tur att jag har en pojkvän som får mig på bättre tankar när det behövs ;) Så det blev blomkålssoppa istället när vi kom hem, och plugg resten av kvällen. Inte på långa vägar lika kul eller gott, men nyttigare för kropp och knopp helt klart. Sånt är livet ibland! :p 

 

Igår hade jag en helt fantastisk dag i skidbacken, med i fint sällskap dessutom! Jag & T vaknade tiiiidigt, åt frukost, kokade varm choklad, och åkte iväg till M & I för att lämna av Epoxy. Sen hämtade vi upp L & E (i en egen bil åkte S, D & K) innan vi åkte iväg mot Borlänge och Romme Alpin! 1,25 m snö, 28 nedfarter och 16 liftar varav 4 stolliftar. Vilken plats! ;) Som befarat var det enorma mängder människor där, men med så många backar och liftar så måste jag säga att liftköerna inte var så fasligt långa ändå. Eller ja, långa var dem, men det gick snabbt eftersom vi mest åkte sexstolsliftar - de svalde mycket folk alltså! Det blev många "första gånger" för mig under dagen:

 

> Första gången jag åkte slalomskidor runt Uppsala - fattar inte att vi inte har gjort det tidigare, trodde väl inte det fanns så många backar som var så bra här nere..

 

> Första gången jag åkte på mina nya fina julklappsskidor jag fick av bästa älsklingen - de var väldigt lättåkta, lättsvängda och hade fantastiskt glid - supernöjd!!  

 

> Första gången jag åkte stolslift, det var väldigt läskigt första gången, men sen tyckte jag bara det var otroligt skönt att få vila benen en stund!

 

> Första gången jag fick se älskling hoppa i ett riktigt hopp - vad imponerad jag blev, att jag hade en pojkvän som kunde sånt hade jag ingen aning om efter snart sju år tillsammans :p

 

Det enda som var lite synd var att backarna var rätt korta, och i början hittade vi mest backar som var alltför flacka för vår smak, men sen hittade vi branta backar, och så den bästa backen med massa hopp i! Jihooo! Det var allra roligast i slutet innan liftarna stängde, och vi hann aldrig prova alla backar.. Plus att vi inte hade soligt.. Men det är bra, för då måste vi bara hinna med ett till besök där innan våren! :D

 

 

Till helgen har vi stora planer, igen. På lördag ska vi åka iväg till Romme och åka slalom med hela gänget. Det ska bli så kul! Det är faktiskt allra första gången vi ska prova på utförsåkning härikring, har ju ändå varit bra med snö senaste åren men vi har aldrig tagit ned vår utrustning tidigare.. Och det blir även första gången jag ska åka på mina nya fina slalomskidor jag fick i julklapp av Tobias! Spännande!! :D

 

Är bara ett problem - Tobias uppmärksammade mig på att sportlovet börjar nu i helgen, eftersom vi inte har lov har jag inte reflekterat över detta. Plus att jag är van att sportlovet alltid är vecka tio där jag kommer från.. Risken finns alltså att det är massor med folk i backen. Tur iaf att vi är många som ska följas, då kan vi väl ha trevligt även i köerna ;)

 

På söndag ska vi ut till gården och fira S som fyllt 18 år i veckan. Det var väldigt länge sen sist vi var där så det ska bli mysigt!! Får se hur långt de har hunnit med byggnationerna också, och så se hur det är med hästarna och alla andra djuren också såklart. Har dessutom hört rykten om smörgåstårta, hoppas att de stämmer ;) Blir nog en bra helg igen skulle jag tro!

 

 

Har just bjudit älskling på väldigt god fredagsmat - måste säga att jag känner mig väldigt stolt över att ha kommit på denna rätt helt själv!! :D Quornfiléer är gjorda av en svamp och är ganska smaklöst i sig, men de tar upp marinad väldigt fint. Marinaden gjorde jag på lunchen idag, av skalet + saften från en citron, en skvätt rapsolja, en skvätt soja, lite salt, peppar och mycket timjan. Filéerna marineras i några timmar i kylskåp, från fryst tillstånd. Steks snabbt på båda sidor i olja i het panna tills de fått fin färg, just innan servering.

 

Till quornfiléerna gjorde jag en bönsalsa med kidneybönor, stora vita bönor, en finhackad rödlök, en halv ask delade körsbärstomater, och en paprika i små bitar. Hällde på tomat- och chilisås samt en skvätt citronsaft, kryddade med chilipeppar och salt, och toppade med persilja. Serverade med böngroddar.

 

En middag som uppfyller de flesta av mina krav: går snabbt att göra, väldigt gott, vackert för ögat, och väldigt nyttigt. Inte alltför dyrt heller då en påse quornfiléer räcker till 6-8 portioner.. Blir inte sista gången jag gör detta! :) Nu ska jag äta efterrätten, dvs. kladdkakan som är över sen igår, och mysa med min älskling som är hemma i tid för ovanlighetens skull!

 

I väntan på att min allra finaste skulle komma hem igår (han hängde i garaget som vanligt) så ägnade jag mig åt att baka! Som jag har sagt tidigare blir det inte lika mycket bakning nu med våra nya kost, men ibland provar jag ändå på lite nya recept med nyttigare alternativ till de gamla favoriterna. Chokladkaka till exempel går alldeles utmärkt att göra glutenfritt, men att få dem kladdiga är ett större bekymmer - jag äääälskar kladdig kladdkaka, ju kladdigare desto bättre liksom! Denna blev rätt bra i smak men inte alls kladdig, suck.. Jag måste köpa en mindre form så att kakorna blir lite tjockare, då kanske det blir bättre!

 

 

Till kladdkakan blev det egenplockade hallon, finns nog inget godare tillbehör! Provade också en ny grej, lät en burk kokosmjölk stå i kylen ett dygn och vispade sen upp det tjocka lagret i toppen, tillsammans med lite hallon. Blev dock för lite, så jag vispade upp lite grädde också och blandade i, och då blev smaken också mycket bättre ;)

 

Förutom kladdkaka testade jag en ny sorts raw food-bollar, med hasselnötter, mandlar, cashewnötter och solroskärnor, samt dadlar, kaffe, kakao och kokosolja. De var goda igår, men ännu godare idag!! Muuuums! De ska jag göra fler gånger!

 

 

I höst under min allra sista termin på veterinärprogrammet (!) ska jag skriva ett examensarbete som ska innehålla både litteraturstudie och en praktisk studie. Jag har funderat över detta länge och väl, bland annat tackat nej till ett examensarbete med min favoritveterinär (som dock visade sig vara stört omöjlig att få kontakt med och inte kunde hjälpa till själv över huvudtaget). Det jag ville helst var att fortsätta på samma spår som mitt kandidatarbete, Mastcellens roll vid atopisk dermatit hos hund, som jag skrev 2011.

 

Därför tog jag kontakt med min gamla immunologilärare, som genast visade intresse och vidarebefordrade mitt mail till en kollega till henne som forskar på just mastceller. Vi hade ett möte vi tre, ett mycket givande möte där jag blev otroligt väl bemött av denne forskare. Det förvånade mig att han frågade mig vad jag vill göra, och att han var så mån om att jag skulle tycka att allt kändes bra. Jag fick alltså en bra känsla direkt!

 

Efter mötet har vi haft regelbunden mailkontakt, och han har i sin tur kontaktat massor av sina kollegor för tips och råd om hur vi skulle kunna skapa ett projektarbete just inom mitt intresseområde. Till en början lät det väldigt nedslående, men så plötsligt vände alltihopa och nu är bollen i rullning på riktigt! Vi ska alltså inducera atopisk dermatit på knock-out möss (som saknar bl.a. mastceller) och därmed försöka ta reda på mer om mastcellens roll vid atopisk dermatit. I min litteraturstudie kom jag ju i slutet fram till att mastcellen ÄR viktig i sjukdomens uppkomst och upprätthållande, men att det behövs göras mera forskning.. Nu ska alltså jag vara med och ta fram denna forskning! Det som är häftigt med just atopisk dermatit är ju att det är ett enormt problem på människor också, så det är viktig forskning ur flera perspektiv!

 

Fortfarande vet vi ännu inte vad vi egentligen ska kolla efter i dessa musmodeller, det återstå att se vad våra frågeställningar kommer att bli. Och jag är fullt medveten om att jag kommer att spendera hösten i labbet framför mikroskopet - men som tur är gillar jag att mikroskopera och jag tänker att erfarenheten inom forskningsverksamheten är rätt bra att ha med sig! Framför allt är jag så glad över att ha fått en så engagerad handledare, plötsligt kändes examensarbetet så mycket mer spännande än vad jag hade kunnat föreställa mig!! :D

 

Blev alltså så att jag satt på åskådarplats på buggen ikväll.. Surt såklart men man lär sig en hel del av att titta på också. Filmade lite med mobilen också, bland annat Tobias, för att han skulle få se utifrån hur det ser ut när han dansar, och sen ett par andra killar som jämförelse. Väldigt lärorikt! Åh, vad jag önskar att någon kunde filma mig när jag dansar, skulle vara så roligt att få se hur det ser ut för att kunna utvecklas mera. Är ju van att dansa framför speglar sedan tidigare, det saknar jag enormt mycket nu på buggen..

 

Oj, på tal om det kom jag just på att jag ska argumentera för fiskrekommendationer till gravida imorgon inför hela klassen! Var så länge sedan jag skrev argumenten att jag nog borde läsa igenom dem.. Kommer såklart få mothugg också av en annan grupp. Bäst att passa på medan Tobias är vaken så att jag kan träna på min redovisning inför honom! Sen blire godnatt!

 

 

 

Jag antar att det alltid kommer något gott med det onda. Mitt hjärta sjönk idag när jag skrev ut schemat för Produktionsdjursblocket som börjar den 21:a. Alltihopa låter exakt likadant som det vi har läst och gjort tidigare, jag tyckte inte det var särskilt roligt första gången och kommer definitivt inte gilla det andra gången. Jag. Vill. Inte! 

 

Men som sagt, det finns alltid en ljusning. Jag fick i alla fall den valbara kursen jag sökte (fick extrapoäng eftersom jag fick mitt tredjehandsval på blocket), nämligen kirurgi. Det om något är kunskap jag skulle ha väldigt svårt att ta igen på annat sätt - det är ett kurs med många praktiska inslag! Så när jag kämpar på med kossor och grisar får jag se det framför ögonen!

 

Har varit ute och sprungit i eftermiddag, gick otroligt tungt och benen ville inte lyda mig alls. Det är väl sådär ibland! Nu väntar jag på att T ska komma hem, och maten står på eftervärmen i ugnen: tonfisk- och broccoligratäng. Låter skumt men är oväntat gott! Ikväll är det ju buggkurs, jag har dock insett att jag fåt titta på ikväll om axeln ska bli bättre nån gång.. Suck! Tur att Tobias kan vara med i alla fall, om det är något nytt får han visa mig senare :)

 

Samtidigt som A gjorde sin axeloperation och precis när jag kommit igång så bra med träningen, börjar min axel att krångla igen. Borde ha förutsett att det skulle kunna hända, och låtit bli att lyfta tungt ovanför huvudet (som ju sjukgymnasten sa åt mig att jag inte fick göra), men man glömmer så snabbt när det känns bra.. Usch, nu har jag lika ont som tidigare! :(

 

Bara att bita i det sura äpplet och ta tag i saken. Jag vet ju i alla fall vad jag måste göra - vila axeln helt och sen så fort det slutar göra ont måste jag börja om igen med sjukgymnastiken. Förhoppningsvis ordnar det upp sig igen (och jag ska se till att fortsätta med mina övningar även när jag inte känner av axeln längre), men problemet är ju buggen och skidåkningen.. Får vila ett tag från skidåkningen iaf, tur att jag har mitt träningsprogram för löpningen att följa så att jag ändå håller igång! Buggen däremot är svårare att undvika, men jag får försöka att inte lyfta armen över huvudet så mkt - brukar gå rätt bra med hållna snurrar eftersom killen då lyfter armen.. Hoppas på snabb bättring!

Är igång fullt ut med träningen igen efter att ha känt mig krasslig förra veckan. Vaknar fortfarande snorig på morgonen, men kroppen är med mig igen så nu kör jag! Fick bli en ny kategori med träning, mest för att jag själv ska kunna gå tillbaka och se vad jag har åstadkommit ;)

 

I fredags före födelsedagsmiddagen var jag och älskling ute och sprang en kort sväng, 4 km blev det. Lyckades äääntligen komma under 6 min/km som är den hastighet jag har fastnat på ända sedan början av sommaren. Hade dock lite draghjälp från hunden, men eftersom jag var tvungen att stanna varenda gång han skulle kissa så tror jag att det jämnade ut sig :p Eftersom T åkte iväg till Arlanda och skulle blir sen till middagen, tog jag cykeln. Först till kursare L på Flogsta, sen slog vi följe vidare till stan och restaurangen. Efter middagen cyklade jag hem själv de sex kilometerna - på oplogad trottoar hela vägen.. Suck! Tog tvärstopp flera gånger, men jag lyckades hålla mig på benen iaf.. Kom fram i perfekt timing när T och A kom ut från vår parkering! 

 

I söndags var första skidturen på två hela veckor! Har ju inte gått att åka skidor härikring pga. snöbrist, men nu har det kommit bra mycket snö igen! Spåren var därför mjuka (och utflutna tyvärr), det var jobbigt att åka särskilt halva varvet där det var stark motvind. Blev en mil totalt, sista 5 km åkte jag på ren ilska över allt folk som vägrade klivade ur spåret, hatar att trampa mig genom djupsnö och blöta ned mig bara för att de inte ids kliva ur (vilket jag själv självklart gör) och över att min mobil inte tål att vara utomhus då skärmen lägger av och jag då inte kunde starta varken musik eller Runkeeper. Blä!

 

Måndagen blev första starten för mitt nya träningsprogram vad gäller löpningen. Med det ska jag på ett gradvis sätt öka intervallerna för att till sist klara av att springa milen - jag har nu bestämt att målet ska vara att springa 10 km på Blodomloppet (sprang ju 5 km där förra året) som är den 22 maj i Uppsala. Har varken sprungit efter ett träningsprogram eller sprungit intervaller tidigare så det ska bli spännande! Träningsprogrammet har jag fört in i Runkeeper så att jag får höra i lurarna vad jag ska göra, väldigt smidigt! Sprang 4 km totalt på måndagsmorgonen, 10 min lugn löpning + 2 min rask gång + 10 min lugn löpning + 2 min rask gång. Kändes väldigt skönt i kroppen faktiskt (förutom i min högervad som fortfarande krånglar) så jag ser fram emot fortsättningen!

 

Helt otroligt vad snabbt det går att vänja sig vid att ha sällskap! Har varit sånt liv och rörelse med massa folk sedan i torsdags, nu sitter jag här hemma i min ensamhet och känner mig just - ensam. Brukar alltid tycka att det är skönt när T kommer hem sent eftersom jag då kan plugga utan störning och utan dåligt samvete. Men nu har jag faktiskt ingenting att plugga på - jag hade nämligen skrivit i min kalender att vi skulle tenta av både epizootilogi och epidemiologi igår, döm om min förvåning när jag bläddrade igenom tentan och den bara handlade om epizootisjukdomar! Nu känner jag mig i alla fall påläst inför nästa tenta om en vecka, så jag skippar plugget fram tills det närmar sig..

 

Tobias är ute i garaget och håller på att byta motor i lillebror M:s bil. Han är så snäll min fina, som lägger ned så mycket tid och kraft på att hjälpa andra! Längtar tills han kommer hem så jag får bjuda honom på gomat och krama honom varm (det är kallt i garaget..). Idag blire en favorit i repris till middag, nämligen kryddig quornfärssås med morotstagliatelle, det blir mums! Nä, nu ska jag fokusera på lagtävlingen lite mera, Sverige kommer nämligen att få sina första medaljer i alpin-VM eftersom de är i final mot Österrike! Spännande!

 

 

På fredagen slutade jag vid lunch (orkade inte åka tillbaka till skolan för att gå på frågestunden då jag inte hade några frågor..), och efter att ha ätit och rastat hunden satte jag igång att städa lägenheten. Diskade, dammtorkade, dammsög och torkade golven. När jag satte mig i soffan för att vänta på att golven skulle torka kände jag hur krafterna rann av mig. Vilade en stund tills älskling kom hem, då fick vi snilleblixten att fara ut och springa en sväng! Det gjorde vi också, men sen blev de bråttom att hinna göra sig i ordning innan han skulle mot Arlanda för att hämta upp lillebrorsan på flyget, och jag skulle till L och hänga med dem till Koh Phanang, en thairestaurang som jag länge velat besöka! 

 

Dessutom hade vi ju blivit så nedstämda efter spexet över att vi snart inte längre kan ses så ofta. Det var då vi bestämde att vi fakiskt skulle ses och äta tillsammans på fredagen! Jag hade tidigare nämnt att A fyllde år då och att vi därför gärna ville gå ut och äta middag.. Så det gjorde mig väldigt glad när planerna gick i lås!

 

På restaurangen fanns redan hela veterinärgänget inklusive respektive, vi trodde knappt det var sant att vi hade kunnat boka bord för 15 personer, men vi hade fått en avskild plats som i en grotta. Koh Phanang satsar verkligen på inredningen! Ser ut om att man är i Thailand (tror jag iaf). T och hans bröder plus I kom precis efter att vi hade beställt. Personalen imponerade direkt på oss genom att alla fick maten i princip samtidigt. Ååååh vad gott det var!! Alldeles lagom starkt, otroligt god smak, och väl tilltagna portioner - perfekt när man inte vill äta en massa ris till maten.. Mums! Hälften av gänget drog sig hemåt efter huvudrätten, medan de som satt närmast mig ville ha efterrätt och stannade kvar ett tag till. Jag åt passionsfruktscheesecake med glass, drakfrukt, ananas och jordgubbar. Mmmm....

 

Om jag ska vara ärlig blir jag väl inte så ofta nöjd med maten när jag går ut och äter, tycker ofta att jag kunde gjort det bättre själv faktiskt (och då är jag inte någon bra kock heller), men den kvällen blev jag otroligt nöjd med alltihopa! Atmosfär, service, sällskap, mat, osv. Lyckan var gjord helt enkelt! Så, med den beskrivningen ska ni få se lite bilder så ni förstår vad jag menar ;)

 

Jag & älskling har spenderat kvällen på sjukhuset för att hålla T:s lillebror A sällskap efter hans axeloperation här i Uppsala. Förra sommaren följde T med A och köpte en värstingcross. Andra svängen på banan kraschade A, och slet loss höger nyckelben från sina fästen - samtidigt satt jag tillsammans med A:s flickvän E och kollade på Swampsoccern, vi höll på att gå upp i limningen när de först hade sagt att de strax skulle komma till oss och sen aldrig dök upp, och vi inte fick tag på dem på flera timmar.. Och de fattade aldrig att vi varit oroliga.. Killar! :p

 

Hur som helst så försökte de på sjukan att tejpa ihop axeln, och han gick bra länge med mitella och tejp utan att nånting blev bättre. Till sist fick han alltså en remiss för operation här i Uppsala, A och E kom hit till oss veckan innan jul och hälsade på, handlade julklappar och träffade läkare. Nu var det alltså dags för operation, och vi hälsade på honom efter att han hade vaknat! Jag tog bussen dit efter tentan och mötte T som åkt bil från jobbet.

 

Det privatägda sjukhuset finns i en äldre byggnad och är superfint på insidan, liknar mer ett hotell än ett sjukhus - A hade ett eget rum med egen toa och tv. Inte dumt alls! Han verkade nöjd iaf, och personalen var trevlig. Vi kom dit med snacks, satt och pratade bort tid och jag passade på att virka några rutor. Både roligt och lugnande! A hade fått veta att han skulle bli utskriven imorrn om allt gick enligt planerna, så då blir han kvar här tills på torsdag då flyget är bokat hemåt igen.. Skönt att allt verkar ha gått bra iaf!

 

 

  

 

I torsdags var det då dags för min klass - Veternitas - postklin-spex. Detta görs som en avslutning på året som gått då vi roterat runt på skolans olika avdelningar (kliniksnurran). Med spexet ville vi även tacka alla kliniklärare och all personal som vi kommit i kontakt med under året. Det var tänkt att vi skulle bjuda på trerättersmiddag, men då det var så många ur personalen som ville komma så blev det snittar och bubbel istället!

 

Spexets röda tråd var Fångarna på Fortet Kliniksnurran. Deltagarna = veterinärstudenterna var tvungna att utföra uppdrag på skolan och därmed få tre nycklar, och därefter hitta ledtrådar för att vinna tävlingen - vinsten var att få gå hästblocket! Under detta skådespel hade vi såklart inslag där vi drev med olika situationer och lärare vi stött på under snurran, som tur är brukar lärarna alltid uppskatta detta då vår klass aldrig är elaka, som tur är.. 

 

Ett exempel på uppskattning kom från skolans onkolog, en otroligt kunnig veterinär som dessutom är fantastisk med djurägarna (har upplevt det från den sidan själv då det var han som botade Epoxys cancer..), i form av ett långt mail där han tackade så mycket för spexet och beskrev hur han hade visat för sina barn hur han hade framställts i vårt spex, under stor förtjusning från barnen sida. Till saken hör att han gärna och ofta talar om hur bra han är (faktiskt helt felfri), och berättar långa anekdoter om djur han räddat. Detta kunde vi såklart inte låta bli att driva med, och resultatet blev fantastiskt bra måste jag säga! Jag hoppas att den filmen när kursare J (som spelade professor Onkolog) sjunger en sång om hur bra han är och hur dåliga alla andra är kommer upp på YouTube senare, då ska ni få se ;) För tillfället får ni nöja er med en sneakpeak, introt till spexet (vilket är det enda som ligger ute just nu..).

  

 

Här kommer också några bilder från spexet, ni får ursäkta kvalitén då det var väldigt mörkt och samtidigt full rörelse på scenen.. mitt långa objektiv är inte så bra med mörker :/ Har inte heller orkat redigera bilderna :p

 

I lördags när vi hämtade S och D inför middagen, fick T träffa deras nya kattunge för första gången. Lille Mio är en Sphynx, precis som "storebror" Aslan. S älskar katter, men eftersom hennes pojkvän D är allergisk fick det bli en naken sort! Jag och Tobias var själva nära att skaffa katt i samband med att vi flyttade ned hit till Uppsala. Det var en Cornish rex vi var och kollade på, då de ska vara relativt allergivänliga. 

 

Det blev inget köp i sista stund, och det var nog lika bra eftersom det inte skulle vara så kul om mina föräldrar, syrra och T:s mamma m.fl. inte skulle kunna hälsa på oss pga. allergi.. Men nu när T fick träffa lille ful-söte Mio blev han visst lite sugen ändå ;) Det faller dock på kostnaderna. En Sphynx kostar runt 10-12 000 kronor, och så alla grejor, och mat, och kattsand, och försäkring, och veterinärkostnader på det... Nä det får vara! Nån gång skulle jag vilja ha en katt, men just nu är det i varje fall väldigt långt borta...:/

 

Fick ännu ett skönt besked idag, hämtade ut bildtentan som jag hade klarat! Kom ihåg fel kodnummer när jag läste mailet vi hade fått - blev lagom skraj när det stod att det numret var underkänt! Trodde nog att det inte stämde, men det var i alla fall skönt att se tentan godkänd :) Blev nog nöjd med det resultatet med, 48 av max 54 poäng, där 36 var godkänt. Kanske har blivit bättre på att uppskatta mig själv på äldre dar? ;)

 

I övrigt har dagen inte varit den bästa.. Vaknade av att jag var supersnorig, och hela kroppen värkte. Har nyst och snorat om vartannat i flera dagar och känt på mig att något var på väg så jag har inte tordats träna. Tur det! Fast jag vet varför, det blir såhär jämt den tiden på månaden, immunförsvaret är i botten. Men lyckas jag bara hjälpa kroppen genom de här dagarna behöver det inte bli något mer än så! Lagar mat med massor av färsk ingefära och vitlök, och dricker multivitamin. Och försöker vila mig i form..

 

Dagen har varit jobbig av andra anledningar också. Vi träffades ju i gruppen på morgonen för att få ihop alla grupparbetena. Det blev dock svårt när inte alla dök upp, och jag blir som vanligt frustrerad när saker och ting inte blir lika bra som jag skulle ha gjort dem.. Vi delade upp arbetet än en gång, jag cyklade hem och skulle bara göra en Powerpoint-presentation, sen tänkte jag kolla igenom gamla tentor på eftermiddagen och vila lite. Jo pyttsan! Slutade med att PP-presentationen tog tre timmar att få ihop, sen upptäckte jag att min Epizootisammanfattning saknade två sjukdomar så jag fick ägna några timmar åt den (sjukt opeppande), och till sist har jag suttit ett par timmar nu efter middagen med att redigera dokumentet som vi ska lämna in på torsdag. Vill INTE ha mitt namn på ett arbete som inte ens följer instruktionerna! Men nu känns i alla fall det okej..

 

Nej, nu är klockan halv tio och jag har inte haft en lugn stund idag, har inte ens hunnit dricka mitt kära te..:/ Dags att hoppa in i duschen innan jag kryper till kojs. Imorgon slutar vi 12, och då SKA jag bara ha en lugn eftermiddag, med te och gamla tentor, och ladda upp inför buggkursen på kvällen..

 

Det har nog framkommit sedan tidigare, men jag erkänner det igen - jag är perfektionist. Jag blir i princip aldrig nöjd över min egen insats, oavsett vad det gäller. Min käre pojkvän klagar ibland över att jag är petig när han ska städa eller så här hemma, då brukar jag svara att det är ingenting mot för kraven jag ställer på mig själv! Håller ändå inne med det mesta jag tänker, haha..

 

Nåja, det jag skulle komma till var iaf att jag hämtade ut smådjurstentan idag, och tro det eller ej men jag blev faktiskt NÖJD med tentaresultatet!! Det har nog aldrig hänt tidigare under mina 4,5 år på veterinärprogrammet, har ju spikat flera tentor men då har jag tyckt att de har varit för enkla.. Fick 82,5 poäng av 100, där 67 p var gränsen för godkänt. 15,5 p till godo alltså, jo jag är nöjd! :D

 

 

Ikväll ska jag försöka knyta ihop lite trådar som hänger löst i den här kursen vi läser nu. Tre grupparbeten ska redovisas skriftligt och muntligt, det första redan på torsdag. För att fortsätta på temat ovan - jag gillar INTE grupparbeten! När hela gruppen (åtta personer) ska skriva ihop dessa dokument tillsammans tar det alltid lång tid, och allt ska diskuteras igenom. Vi har delat upp en hel del, vilket gör att jag inte har någon koll på hur långt de andra har hunnit och vad det egentligen är vi ska redovisa på torsdag. Vi har iaf bestämt att vi ska ses imorgon bitti för att försöka få ihop allting och bli färdiga inför torsdagen. Hoppas det går bra! 

 

Problemet för mig är att jag kommer att vara rätt upptagen resten av veckan. Om det var jag själv som skulle göra arbetena skulle jag göra bort dem snabbt för att sedan kunna ägna den lilla lediga tiden jag har åt att plugga inför den skriftliga tentan vi har om en vecka. På onsdag har jag och Tobias årets första buggkurs. På torsdag ska vår klass ordna en spexmiddag för all personal på skolan (= massor som ska göra inför det, snittar, dukning etc). På fredag kommer Tobias lillebror hit till Uppsala, han fyller dessutom år då, så det lär väl bli något sorts födelsedagsfirande. Vet inte ännu om han ska sova hos oss till helgen eller hos andra brorsan, men jag blir nog tvungen att avböja några längre aktiviteter till förmån för tentan på måndagen. Suck! 

 

 

En oväntad överraskning mötte oss igårkväll på teven när det var VÅRT avsnitt av Så ska det låta som visades! I november var vi ju iväg till Stockholm med min familj och hälsade på lillasyrran. På söndagskvällen var vi på Sveriges Television och satt i publiken när musikprogrammet spelades in! Så häftigt att få se SvTs största studio, och se litegrann av vad som händer bakom kulisserna.. Vad mycket lampor och skyltar det fanns i taket till exempel! ;)

 

 

Tobias var lite rädd för att programmet skulle förlora sin charm om det visade sig att det förekom fusk och sånt, men det var ju precis som i tv, de körde igenom hela programmet med bara ett par stopp under tiden. Sen blev det visserligen några omtagningar efteråt, vilket var lite onödigt i vårt tycke (små detaljer), men det är väl sådär.. Det drog ut på tiden tillslut så vi var inte hemma förrän vid två på natten - vi var där vid sjutiden - och skulle såklart upp tidigt på måndagen. Men det var det helt klart värt! Och vet ni, jag såååg oss faktiskt på teven! ;)

 

Sa till älskling igår morse när vi satt och stretchade efter löpningen att jag ville fånga dagen. Strunta i plugget för en dag och bara ha det gott! Så vi bestämde att vi skulle åka ut på stan en sväng och shoppa lite. Åkte på XXL Sport - jag gillar den affären skarpt! T skulle kolla på kängor, men det slutade att han kom ut tomhänt och jag storhandlade ^^. Nåja, tyckte att jag fick mycket för pengarna iaf: ett par simglasögon, en simmössa, fyra par löparstrumpor och ett par slalomstavar för 475 kronor!! Inget av detta hade jag sedan tidigare, så nu är jag mycket bättre utrustad för slalomåkning, löpning och simning ;) Vi var inne en sväng på Rusta och Citygross också och hittade åt några hårprodukter som jag letat efter länge, och ett par nya garnnystan så jag kan fortsätta med mina mormorsrutor :) Bra fynd!

 

 

Åh vad det är underbart att leva när man mår bra! :D Fick med mig älskling ut på löprunda idag, det var skoj! Mindre roligt var dock att min högra vad gjorde ont varenda steg jag tog, men min envishet övervann smärtan och vi tog oss 5 km iaf ;) Nu hamnade jag framför datorn medan T håller på med sina fiskerullar.. Är i valet och kvalet för vad jag ska göra av resten av dagen. Städa? Åka på stan? Plugga? Jag behöver göra upp planer i förväg, annars blire kattskit av alltihop (som mormor skulle ha sagt). Men vi får se vad som händer!

 

Igår kväll hade vi fredagsmys såklart, med tacos! Sen blev jag så sugen på att påbörja ett pyssel jag tänkt på länge, och det var dags nu också eftersom jag stickade färdigt mina tjocksockar för ett par veckor sedan..  Eftersom jag hade en massa garn till övers så kunde jag sätta igång direkt!

 

Jag provade virka mormorsrutor! :) Var länge sedan jag virkade, men i jämförelse med de avancerade dukarna jag har virkat tidigare (med tunt garn) var ju detta lätt som en plätt! Snabbt gick det också! Får se vad det blir i slutändan, men det hinner jag ju fundera över medan jag virkar rutorna ;) Nä, in i duschen med mig nu!

 

 

 

Planerna för kvällen igår gick utmärkt, hann både diska undan och laga gomat innan älskling kom hem - och Tobias blev superglad över maten, precis som jag hoppats!! Jag gjorde rättikagratäng för första gången, och det blev faktiskt väldigt likt potatisgratäng. T äääälskar potatis och jag vet hur mycket han saknar det nu när vi undviker kolhydrater. Rättika innehåller väldigt lite kolhydrater nämligen, och kan användas istället för potatis om man tillagar den på rätt sätt.

 

 

Så T blev glad och följde med på buggträningen! Ojoj, vad vi hade lagt av oss mycket sen sist! Gick sådär, och jobbigt var det, men kul såklart! Tur att kursen börjar på onsdag, så att vi får komma igång på riktigt :) T föreslog att vi ska börja filma olika turer vi lär oss, eftersom hans minne är under all kritik ;) Det blir nog bra, inte länge kvar innan vi flyttar härifrån ju!