.

Hela helgen har jag svävat på moln!

I fredags fick vi igen tentorna, och gissa om jag blev överraskad (och glad) när jag fick se ett stort G på min tenta?! :D De hade varit otroligt snälla med rättningen och jag var inte långt över men vadå - jag slipper omtentan!

Så på grund av detta fick jag en lång och helt ledig helg, vilket var väl behövligt och rent av underbart! Men först hade vi ett praktiskt moment på fredagseftermiddagen, hos skolans försöksgetter. Här en bild på "vår" get:


                  Fina Topas!

Jag tror att vi alla blev lite förälskade i de härliga och mycket sociala djuren, speciellt de små killingarna förstås ;) Vi hade till uppgift att mha våra stetoskop notera andningsfrekvens, hjärtfrekvens och våmkontraktioner, samt ta tempen. Detta först på getmamman och därefter på hennes killing. Vår get Topas hade en killing vid namn Piggelin. Till sist skulle vi mjölka Topas och göra olika prover, nämligen kontrollera mjölkens fetthalt, protein- och laktosmängd. Det var en intressant och rolig dag!

 
Topas med förra årets killingar

Efter skolans slut följde L med mig hem. Det var jättefint väder så när vi gick ut med Epoxy bestämde vi att jag skulle lägga ett spår. Första spåret på mycket länge... Medan spåret låg gick vi en extra lång promenad i vårsolen, underbart! När Tobias kom hem fick han ta in spåret. Tyvärr gick det inte särskilt bra, jag tror att den stundvis hårda vinden hade flyttat spåret rätt långt. Han kom bort sig rejält både i början och i mitten så vi fick ta tillbaka honom till spåret. Han gick förbi ett par meter vid sidan om båda apporterna. Slutapporten hittade han efter lite sökande. Nästa spår ska jag göra mycket kortare och med större apporter så att han inte kan missa dem... Nåja, han var iaf väldigt peppad på att spåra så jag hoppas på bättre lycka nästa gång!

På kvällen lagade vi en god middag tillsammans, couscous-sallad, och L stannade tills sent. Alltid lika trevligt med besök! :)

Lördagen började med en tur till brukshundsklubben. Har inte haft tid att följa med Tobias på lydnadsträningen på väldigt länge så nu var det särskilt spännande att få se hur de låg till. Det blev verkligen en positiv överaskning! Läggandet under gång gick på en tiondels sekund. I ställandet har han en fantastisk stadga, han rör inte en fena även om T berömmer honom osv. Apporteringen är klockren, han har väldigt bra hopp över hinder och inkallning. Däremot linförigheten är sämre. Vår hund tycker ju inte att lydnad är särskilt kul. Alla andra moment går dock så pass snabbt att han inte hinner tröttna. Men i linförigheten ser man tydligt hur omotiverad han är. Så idag testade T att spotta korv som belöning. Det fungerade faktiskt väldigt bra! Vi bestämde oss att fortsätta med detta och hoppas att det tillför någon bättring :)


Linförighet (fotgående)


Ställande under gång (observera att svansen står upp pga vinden ;p)

Sedan åkte vi hem och åt lunch, samt såg film. Nya Bondfilmen, Quantum Of Solace. Ingen höjdare enligt mig - jag somnade helt enkelt ;p Inte heller T gillade den särskilt.

Under dagen hade jag dock problem med min medicin, den stora kapseln kändes som att den hade fastnat och jag hade svårt att äta. Till sist, efter att inte har fått i mig middagen, ringde jag sjukvårdsupplysningen som på en gång sa åt mig att åka in till akuten. Jag försökte få slippa, med tanke på sist jag var där. 8 timmars väntetid! Slutade med att jag gav upp och åkte hem. Så nu laddade jag upp med fysiologiboken, Harry Potter och ett korsord. Döm om min förvåning då det var helt tomt där inne! Folk låter tydligen bli att insjukna på lördagkvällar ;p Fick komma in på en gång till Öron-Näsa-Hals där läkaren ganska snabbt konstaterade att kapseln hade skapat ett sår i min matstrupe. Eftersom jag inte hade feber var det inte troligt att det hade blivit ett hål. Fick recept på magsårsmedicin, en riktigt sliskig sås, som ska lägga sig som en hinna över såret och påskynda läkningen. Så jag var klar på bara en halvtimme ungefär, otroligt skönt!

När vi kom hem hann vi tillochmed åka och hälsa på en av T:s arbetskamrater som vi aldrig varit hos förut. Fikade kaffe och kaka och pratade en stund. Klockan sprang iväg som vanligt och vi drog hemåt för att göra natt.

Söndagen var för min del reserverad åt en dejt med vännen hemifrån som numera flyttat till storstan och fått bebis! Nu var det äntligen dags att få se lille sötnosen i verkligheten. Innan dess hann jag och T åka ut en sväng på brukshundklubben igen för att befästa den nya linförigheten. Gick oväntat bra, faktiskt bättre än sist! Blir spännande att se ifall det kan leda till något bra :)

Men sedan fick jag skjuts in på stan där vännerna väntade! Vi åt först på Subway, pratade en massa och drog sedan vidare för lite shopping på allas vår favoritbutik New Yorker. Fantastiskt trevlig dejt måste jag säga, med en fantastiskt söt bebis! Hoppas vi ses snart igen! :D

På kvällen överraskade älsklingen mig med att komma hem med en film som jag länge velat se, nämligen Australia. Åh, vad bra den var! Även T gillade den, trots att han var lite skeptisk över dess längd (2h 40min). Och ja, jag grät floder :p Se den!

Nej, nu väntar Desperate! Ska bättra mig med uppdateringarna så ni slipper dessa långa inlägg :p

Måste berätta om en lite rolig grej som hände idag :)

Var ute och gick med hunden imorse bakom parken i vårt område. Epoxy sprang som vanligt upp på en stor kulle. Högst upp stannade han och tittade ner på mig. Precis då tänkte jag på hur duktig han är numera, att han inte alls längre är den där jobbiga hunden som nästan tog kål på mig i januari och februari. Jag tittade tillbaka på Epoxy och såg glad ut...
...men det skulle jag aldrig ha gjort. Självklart tog han det som ett "okej" och stack iväg nedförs i en välda fart, utom mitt synhåll. Tänkte i mitt stilla sinne att han nog kommer tillbaka snart. Plötsligt hör jag ett barn skrika NEEEEEJ! Hinner inte mer än tänka Ånej, så ser jag Epoxy komma nerför kullen i hög hastighet. Raka vägen fram till mig, stolt som en tupp, med en frisbee i munnen!

"Titta matte vad jag hittade!"  såg han ut att säga. Samtidigt hör jag barnet skrika: Hunden tog min frisbee! Det var bara att knyta fast hunden, knata upp för kullen och lämna igen frisbeen. Ungen blev som tur var bara glad, dessutom har jag ju en retriever som inte tuggar utan bara bär, så frisbeen var hel.

När jag kom tillbaka till Epoxy stod han och trampade, het på gröten. Han trodde såklart att jag hade gått iväg och gömt frisbeen, vilket vi ju iofs brukar göra med hans dummys. Men nu gällde det ju en frisbee som han tagit från ett barn! Som han nu var helt säker på att den tillhörde honom. Hmm, hans dåliga samvete gäller tydligen inte i alla situationer. Nåja, jag kunde inte mer än skratta, trots att situationen var ganska pinsam.

Som avslutning måste jag bara säga att, förutom detta missöde, är faktiskt Epoxy tillbaka i sina gamla gängor. Han drar inte i kopplet, bryr sig inte om andra hundar, och bäst av allt - han lyssnar igen! Otroligt glad och lättad gör det mig! :D



Bjuder på en dagsfärsk vårbild från Uppsala :)