Blandade känslor

Jag har haft hemlängtan bra länge nu, men nu när det verkligen börjar närma sig inser jag (som vanligt) att hemresan även innebär ett hej då till min allra bästa, älskade vän. En hel månad dröjer det sedan innan jag får krama honom och hålla hans hand igen! T säger bara 'det klarar vi, det har vi ju gjort förr'. Ja, såklart att vi klarar det - men det är lika jobbigt ändå! Jag vet att han också tycker att det är jobbigt egentligen, men han är mycket bättre än jag på att inte tänka så mycket på saken, han lever i nuet!  

Tidigare somrar, när jag har bott hemma med familjen, har det inte alls varit samma problem. Har varit så upptagen med allt möjligt att jag knappt hunnit reflektera över att han saknas. I somras, när jag bodde själv på veckorna, var det dock tyngre.. Tur iaf att jag har min bästa vän I och hennes K så nära, och dessutom söta bebisen och glada hunden. Med dem kommer jag spendera mycket tid i sommar! :D

Det går nog bra, som det alltid gör.. det bästa med att vara ifrån varandra är iaf att det är underbart när man väl får träffas igen! :D


Vad jag kommer att sakna dig i sommar, finaste T!

Hungerspel och framtidstankar

Jag och älskling såg Hunger Games på bio för ett par veckor sedan. Vilken grym film!! Jag är inte den som biter på naglarna, men under denna film var jag väldigt nära på att börja!! Otroligt spännande var den, och jag kan verkligen rekommendera alla att se den.

Ett gott tecken är att även T tyckte den var BRA. När han gillar filmer brukar det vanliga uttrycket vara "den var väl hyfsad". Men nu sa han alltså att den var bra, och rekommenderade den dessutom för våra grannar. Så det var ett högt betyg! ;)



Häromdagen när vi såg hyrfilm hemma hade den reklam för just Hunger Games. T undrade när nästa film kommer ut (det är första delen i en triologi) och jag svarade att jag hade hört något om november. Kollade upp det på internet, och jo den kommer ut 22 november, men år 2013!

Insåg snabbt att när den går på bio har jag bara 1,5 månad kvar till min veterinärexamen! Vilken skrämmande tanke! Har försökt förtränga att det närmar sig (nog för att jag längtar tills jag blir färdig, men att börja jobba som veterinär känns avlägset), nu blev det dock så verkligt alltihopa!

Var kommer jag att jobba? Med vad? Hur ska jag bo? Kommer det att gå bra? Kan jag tillräckligt mycket?

Frågorna är många och stora. Med skräckblandad förtjusning inser jag att jag inte har en aning. Hoppas däremot att allt kommer att klarna lite mer efter hösten, när jag har gjort min smådjurspraktik. Känns ju ändå som att det är bland smådjuren jag kommer att hamna. Spännande hursomhelst! ;) 

Run for it!

Måste bara berätta att det hittills har gått väldigt bra med träningen, bättre än vad jag hade trott! Har hållit och nästan överträffat mitt mål med att springa två gånger i veckan.

Får knappt träningsvärk längre, stretchingen verkar hjälpa fint, och jag känner mig redan mjukare i kroppen. Det har ändå gått väldigt tungt att springa tidigare - även om det blivit bättre för var gång - och uppförsbackarna har varit sjukt jobbiga! Har känt mig otroligt långsam i jämförelse med hur jag mindes att det var tidigare.

Häromkvällen när jag & T var ute och sprang tillsammans kändes allt helt plötsligt lättare! Satte upp en mycket högre fart från början bara för att det kändes så bra. Älskling frågade om jag verkligen skulle orka springa så hela rundan, och jag svarade ärligt att jag inte visste, men iaf skulle försöka!

Såg slutet av rundan framför mig som mål och fortsatte i samma tempo hela vägen. Jag höjde blicken, och uppförsbackarna såg plötsligt inte så stora ut som de gjort tidigare; T hade nästan svårt att hänga på uppförs! Fick tillbaka lite av känslan som jag har haft tidigare när jag sprungit, det gick så lätt och rundan gick så snabbt! Klarade mitt mål!! Och jag var överlycklig!

Nu har jag laddat ned en app på telefonen som håller koll på hur långt man springer, hur lång tid det tar och vilken hastighet man håller. Jag har ingen aning om hur lång våran runda är, så jag ser med spänning fram emot nästa löptur när jag får veta exakt hur lång den är. T tror 4 kilometer men jag hoppas på 5 km ^^ Ska ju springa 5 km på blodomloppet den 31 maj, bara 9 dagar kvar nu så det är bäst att jag orkar ta mig runt :p

Sänder en tanke till min kära pappa som envist lyckats få med mig ut och springa många gånger under min uppväxt, det har jag varit tacksam över i efterhand!


Grillparty

Helt underbart vilket väder vi hade ikväll!
Perfekt dag för ett grillparty - och det var precis vad vi hade! ;D

Var hemma hos kursare F med familj, då de har eget hus med trädgård. Nästan hela gänget var där, mycket trevligt! Satt ute på altanen i solen hela kvällen, var så varmt och skönt. Roligt med alla söta barn också som stod för underhållningen ;) Epoxy var mycket nöjd med att bli serverad med tennisbollar och maskrosor! :p

Själv grillade vi älgkött som vi hade i frysen, gjorde egen marinad imorse och det blev supergott! Dumt att köpa när man kan göra så gott själv ;) Till efterrätt fick vi nybakad chokladkaka med grädde, mums! Snart fyller jag år, då ska jag bjuda igen med en massa goda kakor (alla förväntar sig ju att jag ska överträffa mig själv varje år så det är bäst att slå på stort så här näst sista gången..)

Härligt att hinna träffa alla vännerna nu också innan sommaren, för första gången på fyra år har vi ju varit uppdelade i grupper på heltid. De flesta av mina fina kursare har jag knappt sett på hela våren, förutom när vi har ordnat middagar tillsammans. Som sagt, det finns viktigare saker här i livet än att plugga! :p Tur att dom jag umgås med inte är lika stressade som många andra i klassen, utan faktiskt kan ta sig tid att njuta också ;)

 

Vackert väder och vacker utsikt

Grillmästaren är igång

Värdparet och lilla prinsessan ;)

All uppmärksamhet till superglada charmkillen!

Lille A är nyfiken i en strut!

Och jag fastnade som vanligt inte på mina egna bilder.. :p


Morga Hage

Jag har haft en helt underbar långhelg! Har hunnit plugga en massa, vilket känns härligt. Fick dock en tanke till mig när jag satt här ensam i lägenheten om att livet består i så mycket mer än att läsa inför en tenta. Det har ju gått bra hittills, så varför skulle det inte göra det nu när vi har längre tids inläsning än någonsin?!

Därför bestämde jag mig för att vi skulle på utflykt på söndagen! På lördagen bakade jag två sorters kakor och köpte lite melon och jordgubbar på Grönsakshuset här utanför. Planerade var vi skulle. Och på söndagmorgonen åkte vi iväg till Morga Hage en mil utanför Uppsala med fika och allt. Otroligt vacker plats!

Det var helt fantastiskt väder! Varmt och strålande sol, men samtidigt blåste det svala vindar vilket gjorde att det inte blev alltför svettigt. Även T som avskyr värme tyckte det var härligt! :D Tänkte inte säga så mycket mer utan istället låta bilderna tala.. Vi hade iaf en fantastisk och minnesvärd dag! :D

Vacker hage

Finns mycket att nosa på här!

Epoxy blir SÅ glad när han får bada!

Nyfikna och orädda vänner på besök, som dock tyckte att han skulle hålla sig på lite avstånd

Uppe på utkiksplatsen

Jag och älskling!

Sticklängtan

Jag har skaffat mig en ny hobby. Eller ja, alldeles ny är den inte eftersom det var förra våren under kandidatarbetet som jag bestämde mig för att återigen lära mig att sticka!

Det var väl någon gång i sjuan som jag blev tvingad att sticka en halsduk på syslöjden. Jag förstod mig inte alls på tekniken, och halsduken blev fruktansvärt ful (tror aldrig ens jag gjorde färdigt den). Däremot gillade jag verkligen att virka och har virkat då och då på ett par dukar. När det projektet tog slut, blev jag plötsligt sugen på att sticka. Köpte en bok med mönster, lånade stickor av mamma och bad henne att visa mig.

Jag vet inte huuur många gånger hon fick visa mig hur man gjorde en avig maska, och hur många gånger jag fick börja om för att jag inte fattade att det blev tvärtom när man vände på arbetet?! Till sist trillade poletten ned och det gick riktigt bra! Måste säga att jag själv tycker jag är lite av en naturbegåvning, såhär i andra chansen iaf :p En annan sak som jag är duktig på är att bara ha igång en stickning åt gången, jag gillar INTE att ha saker ogjorda! Det första ska vara färdigt innan jag börjar på något nytt..

Ni får väl själv bedöma vad ni tycker om min stickteknik, här nedanför kommer ett urval av mina alster. Kom på först i efterhand att det kunde vara kul att ha det på bild, så en del grejer som jag har gett bort till familjen finns inte med tyvärr.

Hursomhelst var det jag skulle komma fram till att jag verkligen saknar att sticka nu när jag pluggar all vaken tid. Tycker det är perfekt att sticka samtidigt som man ser på tv, så kommer det fram något vackert av slappheten iaf :) Väldigt avslappnande är det också! Kul hobby med andra ord som jag är glad över att jag hittade. Vad tycks?




Crosskörning

För ett par veckor sedan, när jag hade jour på hästkliniken, ringde T och sa att han skulle köpa en crossmotorcykel. Så typiskt av honom att ringa när jag inte riktigt kan prata! Sist han köpte cross var jag i Grekland med min familj ^^ Hursomhelst har han en cross nu, och eftersom det gör honom lycklig är även jag glad över det - trots att jag oroar mig över skaderisken..

Hittills har jag inte haft tid att följa med och se honom köra eftersom jag har haft så mycket plugg. Ikväll tog jag dock en paus från plugget då det blev riktigt fint väder! Tobias lillebror hängde med oss ut på landsbygden för att prova crossen även han. Så härligt att vara utomhus!!

Och jag älskar att helgen bara har börjat och att jag i princip har skrivit färdigt de delar av målbeskrivningen som jag hade ansvar för i vår grupp. När det är inskickat imorgon kan jag börja plugga på riktigt! :D Nästan bra att T ska jobba imorrn så att jag inte blir distraherad :p





Lycklig älskling som får köra cross! :)

Långhelg

Jahapp, så var det helg igen då!

Idag började skoldagen (kl åtta som vanligt) med att vi skulle presentera fall från kliniken. Jag har nog aldrig varit så oförberedd och ofokuserad på en muntlig presentation tidigare! Har prioriterat tentaplugget långt före den uppgiften. Men det gick bra ändå, skönt att känna att man faktiskt kan rätt mycket utan att behöva läsa på en massa innan. Har plockat upp en hel del under mina fyra år här ändå! :)

Efter långrond med munhåla och hovar, kom kursledaren för en muntlig utvärdering av vår vistelse på kliniken. Alla är så besvikna över hur lite vi har lärt oss (på grund av lärarbrist och ovilja/tidsbrist från övriga veterinärer), och det finns så mycket negativt att ta upp att det inte ens är någon idé.. Tråkigt men sant! Ser iaf fram emot hösten och smådjurspraktiken enormt mycket, det har jag hört ska vara bra iaf! :)

Om vi inte hade haft en obligatorisk övning på måndag förmiddag hade jag allvarligt funderat på att åka hem. Från och med måndag eftermiddag har vi nämligen inläsning fram till tentan den 1 juni! Längsta inläsningen någonsin! Men så är det ju en jättetenta också, kl 9-16 har vi skrivtid. Tydligen är det rätt stressigt att hinna ändå.. Kanske är bäst ändå att vara kvar här, så att jag inte gör annat. 

Hade dock varit roligt att vara hemma lite och varit ledig. Fick hem anställningsbevis idag för sommaren - ska jobba från 4 juni till 31 augusti, precis heeela sommaren alltså!! Mitt egna fel dock, säger man att man kan jobba hela sommaren så får man stå sitt kast liksom :S

Nu börjar Grey's anatomy!!


Jag & mina kursare när vi var på gårdsbesök i Skara i tvåan :)

Träna?

Under Valborgshelgen hade vi en lugn och mysig grillfest med gänget hemma hos L & M (de hade bakat banoffeepaj till efterrätt, mums!).

På kvällen fick jag förfrågan om att delta i ett lag i Blodomloppet nu i slutet på maj. Jag hade då sprungit för första gången i år precis dagen innan, så jag visste att konditionen inte var den bästa! Men tänkte att jag behöver all motivation jag kan få för att komma igång på riktigt - så jag tackade ja!

Sedan dess har jag iaf sprungit några gånger till, målet är två gånger i veckan, men det är inte lätt när jag får sån fruktansvärd träningsvärk trots stretching.. Plus att sena nätter på kliniken förstör mitt immunförsvar och jag inte törs springa med ont i halsen. Känns ändå som att det går bättre för varje gång, tror att det kan gå hyfsat snabbt att bygga upp lite kondis igen, bara jag fortsätter..

Har alltid gillat att springa, men jag blir så besviken nu när jag inte orkar på samma sätt som förut. Hoppas att jag har lite mer ork på kvällarna nu i sommar än förra sommaren, då ska jag springa på elljusspåret som låg precis utanför vandrarhemmet jag bodde på då! 

Hur det än går att springa ska det bli mysigt att äta picknick efteråt med de andra i laget :)



Familjebesök

I onsdags hade vi fint besök då pappa kom hit med nattåget för att hämta bilen vi köpt. Tillsammans hjälptes vi åt att laga till ugnstacos med en massa tillbehör, och jag bakade citronpaj och kladdkaka till efterrätt.

Den goda middagen intogs på lokalen här bredvid vår lägenhet, och förutom pappa kom även syrran och hennes pojkvän hit från Stockholm. Plus moster, farbror och kusinerna härifrån stan, som hade dukat så fint till oss. Rena rama släktträffen! ;) Riktigt trevligt hade vi, men det kändes som att kvällen tog slut innan den ens hade börjat :/ Hann inte ens ta kort på tillställningen innan allt var bortplockat :p

Jag behövde dock få min nattsömn, för dagen efter hade jag skola 8-16 och därefter jour 16-24. En bra jour med tanke på att jag fick gjort mina sista moment, nu är boken helt ifylld och jag slipper plåga våra stackars undervisningshästar! Jag gjort med andra ord gjort klart all hästpraktik! Det lilla vi nu fick.. Bara ett par teoretiska genomgångar kvar nu i veckan, och så fettotentan den 1 juni såklart, sen är det sommarlov! :D


Till M&E: Tack för att ni kom, var trevligt att ses! ;D
 

Sårbehandling

Häromdagen när jag satt och pluggade på luftvägssjukdomar googlade jag lite snabbt fram Veterinärförbundets antibiotikapolicy. Mycket bra dokument, om än lite opassande just nu eftersom det gäller hund och katt (fast jag VET att det är på gång för hästar, eftersom när jag förra veckan äntligen skulle få gå med en lärare på kliniken, skulle hon sitta och skriva på den istället för att handleda studenter, vilket gör att jag fortfarande inte har gått med någon lärare - ja, det var en parentes)..

Hursomhelst, när jag googlade "antibiotikapolicy" såg jag i ögonvrån något om lokalbehandling med antibiotika i sår. Detta fångade genast min uppmärksamhet, för om det är något som jag verkligen har känt mig välundervisad i under utbildningen så är det just sårbehandling. Och att stoppa antibiotika i ett sår är ett stort no-no! Jag klickade mig således in på länken (som gick till ett hundforum, suprise suprise), och gissa om min puls steg kraftigt när jag fick läsa den ena rådet, mer skrämmande än det andra, till en hundägare vars hund fått ett två cm brett och rätt djupt skärsår.

Jag har väl förstått att folk i allmänhet inte direkt har bra koll på hur man egentligen ska behandla sår, särskilt med tanke på att det har gjorts så mycket forskning inom området på senare år som till stora delar har förändrat vår syn på sårbehandling. Men det jag läste var ju rena rama mardrömmen! Eller vad sägs om:

"Ett tips till framtiden; Se till att alltid ha Streptocillin hemma. Det är ett flytande pencillin som vet skriver ut, super på sårfickor! Används normalt sett till infektioner i spenar. Billigt är det med, 100:- för 4 st!"

Men hallå?! Hört talas om antibiotikaresistens?? Uppenbarligen inte. Som tur var hade någon annan gjort det och faktiskt svarat att det är ett utmärkt sätt att selektera fram resistenta bakterier. Vilket man INTE vill ha i sin hunds sår! Dessutom stör man sårläkningen om man stoppar i kemikalier rakt in i såret.. ABSOLUT FEL!!! Sen kommer detta:

"Min hade också ett sår på samma ställe och det ordnade sig som alltid utan veterinärhjälp. Att hunden slickar på det gör ingenting för dels stoppar det blodflödet och dels är antiinflamatoriskt. Ser vävnaden rött och svullet ut om ett par dagar så kan det istället vara dags att dra till veterinären."

AAAHH!!!! Hur kan någon på allvar skriva något sådant som råd?!?! För det första, visst, sår kan läka även utan veterinärens hjälp. Utan stygn får dock såret läka sekundärt vilket skapar mer ärrvävnad. Ärrvävnaden är skör och det finns alltid risk att sådana sår spricker upp igen, ffa. när såret sitter i en region där mycket rörelse sker (som i detta fall då såret satt vid hundens knä). Risk för framtida men med andra ord! Detta gäller såklart om såret ens läker - utan stygn kan ett sår på ett sådant ställe få svårt att dra ihop sig överhuvudtaget. Om inte annat tar det MYCKET längre tid för ett sår att läka sekundärt! Och snyggt blir det absolut inte!

För det andra - det finns nog inget som är så hämmande för sårläkningen som en hund som ständigt slickar på såret! Nej, saliv hämmar inte blodflödet. Nej igen, saliv är INTE antiinflammatoriskt utan tillför bara en massa bakterier i såret och gör det infekterat, dessutom kan såret inte läka när tungan hela tiden river bort den nya vävnaden som bildas. Låt ALDRIG hundar slicka på sina sår!!!!!! Krage är det som gäller!!

För det tredje - att åka till veterinären efter några dagar när såret redan är infekterat, det är dömt att misslyckas. Det är när såret är färskt som veterinären har störst chans att få såret att läka bra!! Man kan inte sy ett infekterat sår till exempel. Sår som är infekterade kan inte läka. Om du väntar tills dess kan jag lova att det blir dyrare att åtgärda! Dessutom är det helt emot djurskyddslagen att låta ett djur lida, ett sår gör minst lika ont på hundarna som på oss, och särskilt ett infekterat sår gör fruktansvärt ont!! Nästa kommentar:

"Man blir ju lite hypokondrisk när man ringer Blå stjärnan o dom börjar prata om operationer och skrapa upp nya fina kanter, och leta efter andra sårsäckar osv..."

Att undersöka och därefter debridera (som det kallas att skrapa rent) såret ordentligt är det mest grundläggande inom sårvården! Här har man missat MYCKET om man tror att veterinären överdriver! Okej, jag känner att det är dags att ta det här från början!

 



Dessa steg i sårvård har vi fått lära oss på veterinärutbildningen - allra senaste forskningen ligger bakom:


1. När djurägaren upptäcker ett sår på sitt djur så ska den helst inte röra såret ALLS! Ev. tvätta såret försiktigt med ENBART vatten/natriumklorid (NaCl) om det är mycket smutsigt, men utan att ta i själva såret! Spola, inte badda!


2. Stoppa ALDRIG något annat än vatten/NaCl i såret!!! Inte jodopax/tvål/alsolsprit osv. då det inte bara dödar bakterier utan också dödar levande celler som behövs för sårläkningen!!! Undantagsvis hydrogel (ex. IntraSite gel) om ägaren har detta hemma (kan vara bra att ha hemma, fuktar såret så att det inte torkar ut men utan att påverka sårläkningen negativt)


3. Lämna såret öppet eller lägg på ett skyddsbandage tills veterinären kan undersöka såret = så fort som möjligt. Sårskador ska alltid behandlas som akutfall av veterinären!! Ju tidigare såret behandlas, desto bättre!!

4. Vet. bedömer i första hand om såret ska åtgärdas på sederat och lokalbedövat djur, eller under allmän narkos. Sårets utbredning undersöks genom att man med rena handskar känner runt såret, och med hjälp av en sond försiktigt känner efter om det finns några sårfickor.


5. Om allmän antibiotika krävs (såret ligger nära en led el. dyl./såret är djupt med mycket vävnadsskada/vid öppna frakturer) ska detta sättas in så fort som möjligt, dvs. innan såret åtgärdas. Oftast räcker en injektion, om en kur anses nödvändig ska den vara kort, 1-5 dagar max om inga djupare strukturer är skadade Om såret redan är infekterat är det ingen idé att sätta in AB, om inte djuret visar allmänna tecken på infektion. OBS! Ej lokal antibiotika!!

6.  Hydrogel eller kompresser med NaCl fylls i såret för att skydda det när pälsen runt om rakas bort - klippningen ska ske i samband med sårrengöringe

n eftersom det skapas små sår av skären

7.  Såret rengörs genom att NaCl spolas in i såret med visst tryck, ev. främmande föremål kan plockas med pincett. OBS! Noggrann tvätt ger bättre resultat i läkningen!

8. Området runtom såret steriltvättas


9. Såret debrideras (=rensas upp) vanligen med en skalpell, man skär rent såret från all skadad vävnad med målet att omvandla såret till ett rent sår med fräsch vävnad som kan läka! Detta ska ALLTID göras med traumatiska sår, oavsett om såret sedan ska sys eller ej!

10. Eventuella sårhålor måste dräneras på lägsta punkten genom att ett dränage anläggs

 

11. Såret ska sys om möjligt, även om det föreligger stor risk att såret kommer att spricka upp. Infekterade sår och sår med stor vävnadsförlust lämnas för sekundär läkning (dvs. utan stygn)

 

12. Bandage anläggs, funktionen är att skydda såret, förhindra rörelse i såret, minska risken för uppkomst av hålrum med vätska i, minska ödembildning och svullnad samt att stödja den omgivande vävnaden. Bandaget får dock inte dras åt för hårt, då skadas den underliggande vävnaden som i allra värsta fall kan dö. Bra stoppning är mycket viktigt!

 

13. Närmast såret läggs i det akuta skedet hydrogel för att skapa en fuktig miljö som stimulerar sårläkningen, tillsammans med en alginat- eller skumkompress. Andra kompresser är bra i senare skeden i sårläkningen. Antimikrobiella kompresser (ex. Sorbact) används enbart om såret är infekterat.

 

14. Mellanlagret består oftast av bomull som ska kunna absorbera sårvätska och förhindra tryckskador, samt förhindra rörelse i såret

 

15. Yttersta lagret ska hålla ihop hela bandaget, består ofta av gasbinda och tejp (ex. Vettrap)

 

16. Bandagebyte ska göras SÄLLAN, ca var 5:e dag så länge ingen smuts kan tränga in och att inga tecken på komplikationer ses (feber, hälta eller andra tecken på smärta, stora mängder sårvätska, nedsatt allmäntillstånd, nedsatt aptit osv.)

 

17. Sårtvätt vid bandagebyte görs mycket sparsamt och försiktigt, tvätta helst bara bort sekret runtom såret – spola ev. av sårytan med NaCl om mycket sekret. Noggrann hygien runt såret gäller!

 

18. Obandagerade hudområden där sårsekret rinner smörjs med Vaselin för att minska hudirritation

 

19. Box-/ koppelvila till stygntagning (10-14 dagar)

Sammanfattningsvis vill jag härmed slå hål på dessa myter gällande sår:

Ø  Sår ska INTE rengöras med diverse medikamenter – vatten eller helst natriumklorid är det enda som får komma in i såret!!

Ø  Det är INTE bättre att avvakta och komma först när såret inte vill läka – mycket sämre prognos då!

Ø  Sår behöver INTE ”luftas” för att läka bättre, tvärtom behöver sår en fuktig miljö för att kunna läka på ett bra sätt (tyvärr trivs då också bakterier -> hygienen är extremt viktig!)

Ø  Bandagen ska INTE bytas varje dag (så länge inte tecken på komplikation eller risk för nedsmutsning in till såret uppstår), tvärtom ska man helst låta det vara i ca 5 dagar innan man byter


Hoppas att jag med detta (långa) inlägg iaf har spridit kunskap vidare till några människor! Sprid gärna vidare! :) //Veterinärstudenten



Sex år..

..har jag och Tobias varit tillsammans! Älskar dig minst lika mycket nu som då! <3


Vanesak?

Jag spinner vidare lite på "hästluktstemat" och funderar över hur snabbt min käre sambo har vant sig vid hästlukt nu när jag är på kliniken varje dag.

Tidigare, när jag varit kortare stunder ute i stallet på gården för att göra i ordning hästarna innan ridningen, ville han inte ens vara i närheten av mig på grund av hästlukten. Att få en puss kom inte på fråga! :p Jag var tvungen att hoppa direkt in i duschen när jag kom hem, och hänga ut kläderna på balkongen så snabbt som möjligt.

Nu är jag i stallarna hela dagarna och grejar med hästar. Ändå så kan T krama om mig när vi ses på kvällen utan problem. Efter att jag varit ute i ett stall för munkollar i 12 timmar, i mina egna kläder som jag sedan kom hem i, så var det tillochmed hans förslag att jag skulle skippa duschningen då det var så sent och jag var trött..

Vilken helomvändning!! Med andra ord är han inte allergisk mot hästar (vilket jag ibland funderat över när han verkligen vägrat att gå i närheten av hästarna), vilket ju känns skönt inför framtiden ;) Värre är det med min pappa, som kommer hit i veckan för att hämta bilen vi köpte för hans räkning i lördags. Han har alltid varit allergisk mot hästar så länge jag kan minnas, och nyst så fort han (eller jag) varit i närheten av hästar.

Slutsatsen blir att jag måste sanera en del här hemma innan pappa kommer.. Han ska sova här en natt och då är det ju bra om han inte blir alltför sjuk - det är tillräckligt att vi har hund här hemma!!


Jag med fina Jennifer - som luktar.. jo häst!!

I hästkläder på golfklubben

I veckan när jag var i Stockholm med hästambulansen på tandkollar, skulle vi åka in och äta lunch på en fin golfklubb tillsammans med stallchefen, veterinären och djurvårdaren. Jag och mina kursare var väldigt skeptiska till om vi ens skulle bli insläppta (iförda lagom smutsiga hästkläder med stallukt), än mindre om vi skulle få äta vår medhavda lunch tillsammans med de andra som skulle köpa lunch..

Snälle veterinären gick dock helt oblygt fram till personalen och frågade om det gick bra att vi åt vår lunch på uteserveringen - och det skulle visst gå bra! Sagt och gjort så satte vi oss i solen ute vid borden med utsikt över golfbanan. Medan vi äter hör vi hur sprinklerna går igång på gräsmattan bakom oss. Vi skojar friskt om hur det skulle vara om de skulle vända runt mot uteserveringen.

Döm om vår förvåning när vi helt plötsligt blev nedduschade med vattnet från två sprinklers!! Blöta kläder och blöt mat blev resultatet. Skämtet om att de skulle duscha oss för att vi luktade och var smutsiga fick då en helt ny mening. Särskilt när personalen kom ut först långt senare (efter att vi själva fått flytta stolarna till den andra sidan av byggnaden), inte för att be om ursäkt, utan för att fråga ifall någon av oss behövde en handduk.....

En minnesvärd dag blev det hursomhelst, med sprinklers och allt! ;) 


Massor med hästmunnar!

Denna soliga dag har jag spenderat i Stockholm tillsammans med hästklinikens tandspecialist. Vilken dag det har varit! 12 timmars intensiv träning i att sedera hästar, sätta på munstege, spola och undersöka hästmunnar - på löpande band ;)

Vilken fantastisk möjlighet det var att få åka med och titta på en massa olika hästmunnar! Det viktigaste för att bli en bra praktiker är att skaffa sig ett stort "bibliotek" över hur alla djur kan se ut och kännas, för att man ska kunna bedöma om förändringar man hittar är inom normalvariationen eller om det är något som påverkar djuret negativt och ska åtgärdas. Det gör ett sådant här tillfälle ovärderligt!

Vad som också var oerhört intressant (och skrämmande) var att se alla skador i hästarnas munnar som orsakas av (felaktig) betsling. Det var riktigt otäckt att se djupa sår, både kroniska och akuta, i kinderna, att se hur tänderna har nötts ned av bettet, och att se hur mungiporna blivit nednötta av skarpa bett.. Detta var alltså ett fint stall med många dressyrryttare på hög nivå!

Det underliga är att man MÅSTE rida på skarpt bett när man tävlar på hög nivå i dressyr. Vad händer med allt man lär sig som liten på ridskolan? Att man ska låtsas som att man håller i en liten fågel i handen när man håller i tyglarna? Att man inte får hårddra i tyglarna eftersom man kan göra illa hästen i munnen? Att man ska få in två fingrar mellan nosgrimman och hästens nos? Detta verkar vara helt förkastat på högre nivå, nosgrimman ska dras åt så hårt som möjligt (annars kan ju hästen gapa - men varför gör den det egentligen, jo för att bettet ger den obehag), man måste hålla stenhårt i tyglarna för att visa hästen vem som bestämmer, och så ska bettet hissas upp så högt som möjligt i munnen för att den inte ska kunna lägga över tungan.

Jag vet ju såklart inte om detta gäller alla dressyrstall, men uppenbarligen finns det en sådan syn eftersom alla hästar i detta stall hade precis samma skador, och ryttarna samma uppfattning. Väldigt tråkigt!!


Sår i kindslemhinna respektive mungipa (källa)

Kan iaf komma med ett gäng goda råd från tandspecialisten:

> Tänderna ska kollas av veterinär årligen - munstege, bra lampa och lång spegel -> riktig undersökning!

> Rutinmässig tandraspning är helt förkastligt - skapar bara mer problem då det tar bort den viktiga emaljen

> Ändringar i utrustningen är det absolut viktigaste för att förbättra hästens munhälsa!

> Hitta minst tre olika sorters bett som hästen gillar (ex. rakt bett, ledat bett samt bettlöst alternativ)

> Variera mellan dessa bett för att undvika förslitningar på samma ställen

> Nosgrimman ska sitta löst för att undvika sår i kinderna - undvik om möjligt extra nosrem

> Bettet får absolut inte sitta för högt upp - då nöts tänderna ned! Lagom är bäst!

> Till sist, det är ryttarens hårdhet i tyglarna som är avgörande för om det blir sår - var mjuk i handen!


Spårning i solen

Det är varmt och skönt i Uppsala idag, en bra dag för hundträning! Jag, älskling & Epoxy åkte ut med kursare L och hennes jycke. Lade ett rätt långt och hyfsat svårt spår med flera 90 graders vinklar, men Epoxy var väldigt lugn och skärpt. Lite ofokuserad i upptaget men gick sedan som på räls. Han gick i perfekt tempo, vilket gjorde att han tog alla vinklarna superfint, plockade upp apporterna och gick rakt på slutet!! Blev så otroligt glad, var förmodligen hans bästa spårning någonsin!! :D

Dessutom har vi börjat apporteringsträna lite smått också, och Epoxy är så pepp! Samtidigt lugn och fokuserad. Härligt det är med framsteg!! Blir nog en bra hundsommar ;) Skulle vara kul om vi fick till lite motivation i lydnaden också, om jag hade några pengar skulle jag shoppa nya hundleksaker/belöningar!!

Vi var och spårade igår också, men det gick inte fullt lika bra.. Fick hålla tillbaka honom två gånger, men jag ska försöka fokusera på det positiva klivet framåt idag! På kvällen åkte vi iväg till Bålsta och köpte en bil som pappa ska komma hit och hämta i veckan, den ska fixas till åt min lillasyster..

I fredagskväll hade vi filmmys med tjejerna hemma hos kursare S och såg The girl with the dragon tattoo, måste säga att den svenska versionen var mycket bättre!! Var ändå en mycket bra kväll, fick gofika i form av chokladkaka med grädde och så fick Epoxy agera terapihund. Katten A har nämligen blivit påhoppad av en hund och blivit rädd, så nu behöver han få träffa snälla och pålitliga hundar. Epoxy var helt rätt hund för jobbet! När A smög fram låg han helt stilla och lät kisse nosa på honom och till och med slå litegrann med tassen på hans nos. Duktiga hund! Efter ett tag kunde jag släppa Epoxy, och det var inga bekymmer alls :) 

I övrigt så är jag så fruktansvärt less på allt plugg. Jag brukar för det mesta kunna motivera mig själv, och när jag väl kommer igång flyter det oftast på bra. Idag går det inte alls! Iofs var jag duktig i natt och skrev en intygsuppgift inför seminarieveckan, kan ju vara därför jag är trött idag också :p Men det ser tungt ut att hinna med allt som ska gås igenom inför jättetentan om några veckor... Bäst jag provar igen innan T har lagat middagen färdig.. Längtar efter ett liv utanför skolan!


Gammal bild på finaste Epoxy..



RSS 2.0