Run for it!

Måste bara berätta att det hittills har gått väldigt bra med träningen, bättre än vad jag hade trott! Har hållit och nästan överträffat mitt mål med att springa två gånger i veckan.

Får knappt träningsvärk längre, stretchingen verkar hjälpa fint, och jag känner mig redan mjukare i kroppen. Det har ändå gått väldigt tungt att springa tidigare - även om det blivit bättre för var gång - och uppförsbackarna har varit sjukt jobbiga! Har känt mig otroligt långsam i jämförelse med hur jag mindes att det var tidigare.

Häromkvällen när jag & T var ute och sprang tillsammans kändes allt helt plötsligt lättare! Satte upp en mycket högre fart från början bara för att det kändes så bra. Älskling frågade om jag verkligen skulle orka springa så hela rundan, och jag svarade ärligt att jag inte visste, men iaf skulle försöka!

Såg slutet av rundan framför mig som mål och fortsatte i samma tempo hela vägen. Jag höjde blicken, och uppförsbackarna såg plötsligt inte så stora ut som de gjort tidigare; T hade nästan svårt att hänga på uppförs! Fick tillbaka lite av känslan som jag har haft tidigare när jag sprungit, det gick så lätt och rundan gick så snabbt! Klarade mitt mål!! Och jag var överlycklig!

Nu har jag laddat ned en app på telefonen som håller koll på hur långt man springer, hur lång tid det tar och vilken hastighet man håller. Jag har ingen aning om hur lång våran runda är, så jag ser med spänning fram emot nästa löptur när jag får veta exakt hur lång den är. T tror 4 kilometer men jag hoppas på 5 km ^^ Ska ju springa 5 km på blodomloppet den 31 maj, bara 9 dagar kvar nu så det är bäst att jag orkar ta mig runt :p

Sänder en tanke till min kära pappa som envist lyckats få med mig ut och springa många gånger under min uppväxt, det har jag varit tacksam över i efterhand!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0