BMW 327 ix turbo
Tobias och hans brorsa var ute och provkörde och passade på att filma lite, så min pappa som är delägare ska få se hur den går. Så nu får alla ni andra också chansen att göra det, vare sig ni vill eller inte :p Och det är alltså T:s lillebror som skrattar i filmen ;)
Detta är alltså bilen han hållit på med bra länge, byggt ihop en motor och satt dit turbo. En gammal BMW ix från 1989. Duktig grabb! :)
Paintball SM
Så vi var på väg hem efter bara en timmes biltittande, när jag lyckades övertala älskling att vi skulle svänga in till paintballklubben istället. En omväg senare var vi där - och vi blev inte besvikna! Mycket folk, och en spännande sport att titta på. Lite färgstänk fick vi på oss trots att vi stod en bra bit ifrån, så bilderna jag tog blev inte så värst bra på grund av både nätet och avståndet (skulle inte tacka nej till ett teleobjektiv).. Men självklart ska ni få se några iaf! ;)
För den som undrar hur sporten går till kan jag berätta lite snabbt, så långt jag förstod iaf. Man möts mot varandra i två lag med fem personer i varje. Lagen börjar från varsin sida av spelplanen, som innehåller en massa uppblåsbara skydd. Sedan är det bara att skjuta så mycket som möjligt för att försöka träffa motståndarna med sina paintballs. Vinnande lag är det som först tar sig över till andra sidan utan att själva "markeras", dvs träffas av en färgboll.
En hel hög med domare finns ute på planen för att hela tiden kontrollera ifall spelarna blivit markerade (utan att märka det själva), och isf ta dem ur spel. De kontrollerar såklart väldigt noggrannt även efter att en spelare tagit sig över till motståndarnas sida, att han eller hon inte blivit träffad, samt att markören (dvs. paintballpistolen) följer reglerna. Om allt ser bra ut får det laget en poäng. Först till fem poäng inom 15 minuter vinner matchen!
Då sporten inte är så jättestor i Sverige hade man valt att bjuda in några lag från andra länder, för att tävlingen skulle hålla tillräckligt hög klass. Tävlade gjorde lagen antingen i Open, Division 1, 2 eller 3. Det finns ingen uppdelning mellan tjejer och killar, utan de tävlar mot varandra på samma villkor.
Självklart har de tävlande en massa skydd på sig, för bollarna ger riktiga blåmärken. Så de ser rätt speciella ut, spelarna. Som farliga aliens. Måste jag säga att jag drömde om konstiga gubbar inatt?
Ett lag väntar på att få börja spela - lagledaren står bakom och skriker uppmuntrande ord
Full fart ut är det som gäller när startsignalen går
En stilstudie i paintball-skjutande med samtidigt gömmande
Syns inte - finns inte?
Man måste springa i flygande fläng för att undvika att markeras
Fotografer och domare, mitt uppe i eldstriden
Taktiksnack mellan utomjordingarna?
"One man down, one left to go"
Äntligen i mål - men vad letar domarna efter?
Grundlig kontroll av domaren!
Underliga hästar
Har haft en sådan härligt lugn helg att det känns sjukt jobbigt att en ny vecka är här..
Igår morse låg vi kvar i sängen igen och såg på vintersport, mysigt. Och nej mina vänner, tv i sovrummet är inte dödsstöten för vårt förhållande. Snarare en fördel, då älskling numera kan tänka sig att ligga kvar ett tag på morgonen. Annars är han väldigt morgonpigg och skuttar upp ur sängen så fort han vaknar - vilket jag absolut inte gör. Kvällsscenariot ser också annorlunda ut nu: då T tvärtom är väldigt kvällstrött går han isäng tidigt. Mycket tidigare än vad jag vill (kan ju inte lägga mig typ halv tio och sova till halv åtta heller). Men nu när jag kan se tv i sovrummet kan vi lägga oss samtidigt. Mer mys med tv alltså!!
Ja, det var väl en parantes. Efter frukost igår begav vi oss iväg med hund & kamera (såklart) till naturreservatet som ligger på gångavstånd härifrån. Massor med folk var ute och åkte skidor där också! Vi gick och gick, till slut kom vi fram till en hästhage. Till min förvåning stod en häst där och höll på att äta upp en staketstolpe. Kan det verkligen vara gott, undrade vi?
Tydligen så var det en väldigt god stolpe, för snart kom en annan häst och gjorde anspråk på träet. Det hela ledde till riktig dispyt, med uppdragna läppar och blottade tänder. Den första hästen fick till sist se sig besegrad, och gick iväg för att hitta en ny stolpe att tugga på..
Jag lämnade de båda slagskämparna och fick istället syn på världens sötaste lilla fjording. Ooh, vilken godbit!
Sedan började den äta bajs. Då tyckte jag inte att den var så söt längre. Så vi lämnade hagarna och gick hemåt.
Döm om vår förvåning då vi upptäckte att vi var i utkanten av Eriksberg! Det var bara att traska vidare längs vägen. Nästan två och en halv timme tog hela promenaden. Men skönt var det! Och hunden var glad. Samt trött, då vi kom hem igen. Så vi kunde med gott samvete lämna honom hemma och åka iväg för att köpa en kalender och ett par täckbyxor åt mig. Ska det vara så svårt egentligen?! Vi kom hem utan båda delarna nämligen..
MEN med ett nytt intresse. Ni får kanske se en bild sen när T kommer hem (han är och skruvar i motorn). Spännande va? ;)
Ambulans-Janne
Längtade hela dagen efter att få sluta jobba för att få komma hem och bara mysa för en gångs skull. På sista stället för dagen går det dock inte riktigt som planerat. Vårdtagaren var dålig och vi gjorde allt för att få upp henne ur sängen, men fick ge upp och ringa ambulans. Här ute i obygden får man dock vänta ett tag, så klockan hann bli fyra innan vi var färdiga och jag fick åka hem.
Men så till det underliga - döm om min förvåning när jag ska gå ut och ta emot ambulanspersonalen och får se "Ambulans-Janne" från tv-serien Sjukhuset ! Eller ja, om jag ska vara ärlig så dröjde det ett tag innan jag fattade vem det var, iaf långt efter att vi hade skakat hand och han presenterat sig för mig som just Janne. Först funderade jag över hans tydliga Stockholms-dialekt, sen över att det stod Akademiska Sjukhuset på hans tröja. Till sist säger en anhörig: Hörru pöjk, jag känner igen dig! Är inte du från tv? Generad svarade han tveksamt mjaa. Och berättar att han bara är här en vecka och ska lära sig hur vi jobbar här. Och säger att det hittills varit jätteintressant fastän det bara är hans första dag.
Min första tanke var: tänk att jag har flyttat till stora staden Uppsala, från lilla lilla Gunnarn, men att det ändå är HÄR i byn jag träffar på en äkta Uppsala-kändis! Är det inte ironiskt så säg! :p
Hmpf. Imorgon kl 11.25 får jag intaga lunchen framför tv:n, måste ju se Sjukhuset, haha. Enligt hemsidan händer detta:
Heléne får ett larm till en man med misstänkt hjärtinfarkt. ST-läkaren Åsa får en sökning till BB där man upptäckt att en nyfödd bebis har förändrad hudfärg. Janne åker på ett prio ett-larm till en kvinna som ramlat och slagit sig i huvudet. ST-läkaren Elisabeth gör en lumbal punktion på en patient med svår huvudvärk. Senare får hon in en patient som förlorat sin förmåga att prata eller röra sig, och man misstänker att patienten drabbats av en stroke.
Spännande värre. Okej, jag vet, men lite kul var det faktiskt! ;)
