.

Nu när jag har läst snart tre terminer på veterinärprogrammet, börjar jag se samband i upplägget av de olika kurserna. Fick också anledning att fundera över utbildningen då en läsare bad mig berätta lite mer om den för henne.

En annan sak som satte igång mina funderingar var kära mormor. Snällt nog sa hon att hon tyckte att jag är "så duktig på att klä mina tankar i ord" (hon är en lojal läsare av min blogg). Och att ifall HON var så duktig skulle hon skriva en bok. Det sistnämnda håller jag väl inte själv med om, men jag tog det som en komplimang iaf!

Det var det första mormor sa som fick mig att tänka, särskilt nu efter den jobbiga tentan. Efter ett antal snurr på kugghjulen (eller snarare ett antal elektriska signaler mellan neuronen), kom jag fram till en sak. Jag gillar inte att "med våld" behöva trycka in denna extrema mängd kunskap i min hjärna! Kunskap som faller bort efter tentan, i förmån för den nya kursens information.

Salstentor är inte min grej helt enkelt. Däremot så har jag alltid älskat att skriva på arbeten. Att söka fakta, sammanställa från olika källor, klura på formuleringar och lära mig att använda svåra ord. Hemtentor är det bästa! Att få skriva hemma i lugn och ro är enligt mig så trevligt, att jag kan sitta i massor med timmar och ändra smågrejor. In på natten är inte ovanligt - fråga min mor bara :)

Sen att få pyssla med teckensnitt, styckesutforming, layout och bilder är också hur kul som helst! Miss those good old days.

Det tråkiga är bara att jag vet att många andra högskoleutbildningar har mycket mer alternativa tentamen. De kanske önskar att de fick skriva salstenta, men jag tror stenhårt på att jag personligen skulle trivas bättre med det upplägget.

Jag tror också att inlärningen blir djupare om man just har fått formulera faktan på sitt egna sätt, och tvingats förstå alla krångliga meningar och ord. Det är ju så viktigt att vi kommer ihåg allt detta i framtiden - vilket jag har mycket svårt att tro, och som bekräftas av äldrekursarna. De tröstar oss med att det viktigaste kommer att repeteras. Och att ingen veterinär kan ALLT i huvudet, man lär sig genom erfarenhet.

Tycker ändå att det kunde finnas bättre vägar till kunskapen. Antar att problemet är tid. Så mycket information som vi får, skulle man nog aldrig hinna lära sig ordentligt på fem år. Med tanke på att vi har så många föreläsningar varenda dag - som det är nu hinner vi ju knappt med någon inläsning innan tentorna.

Nej, slut på mina funderingar för denna gång. Älskling håller nämligen på att reta mig till vansinne, när han är på det humöret kan han verkligen inte sluta förrän jag reagerar :p Beroende på mitt humör dröjer reaktionen olika länge, nu har det väl gått fem-sex timmar. Tror jag ska gå och brotta ned honom, sen ska vi se film, äta cheeze balls och dricka päroncider (eller som det numera heter när den är alkoholfri: pärondryck med ciderkaraktär). So long!