.

Jag är anmäld till Blodomloppet den 22 maj, då ska jag springa en mil. Träningen inför detta har gått fantastiskt bra fram tills jag fick magsjuka. Det är många veckor sedan nu, men min mage har fortfarande inte återhämtat sig. När man har ont i magen varenda dag och inte får behålla maten särskilt länge, är det inte så konstigt att det går dåligt att träna. Provade lite försiktigt för någon vecka sedan, men magen satte helt stopp och jag fick helt sonika vända hem igen. Frustrerande!

 

Nu den senaste veckan har jag inte haft ont i magen längre, men den är inte riktigt i ordning helt. Har dock kunnat springa kortare sträckor, och igår bestämde jag mig för att prova ett varv på elljusspåret för första gången i år! Från första löparsteget kändes kroppen tung, och jag tänkte att det här går aldrig.. MEN jag fick faktiskt inte ont någonstans, och i lurarna hörde jag att farten var hög trots att det kändes trögt. Så jag fortsatte på samma vis, och upptäckte att backarna faktiskt gick mycket lättare än tidigare - har ju inte sprungit där sedan innan jag började träna så regelbundet. Blev riktigt inspirerad och tog ut mig totalt halvkilometern, döm om min glädje när jag trots allt lyckades med ett personbästa på fem kilometer! :D

 

Detta gjorde att jag inom loppet av 24 minuter gick från att känna hopplöshet och att jag aldrig skulle klara att springa en mil, till att känna peppen att fortsätta träna. Det är fyra veckor kvar, och om magen håller sig i skick borde jag kunna hinna med en hel del träningspass. Dags att börja med intervallträningen igen så att jag klarar den där milen om en månad!