.

Hur länge jag än låg vaken igårnatt så fanns det inga svar.
Försökte intala mig själv att allt bara var en ond mardröm. Att jag kunde somna om. Vakna nästa morgon och se att ingenting hade hänt. Men det har hänt. Något fruktansvärt som inte ska behöva hända någon, särskilt inte henne!!

Det värsta är allt det hon lämnar bakom sig. Familj, vänner och bekanta. Jag vet att det är massor med människor där hemma som mår dåligt nu och det gör mig så ont! Snälla - krama om varandra, hjälp varandra ur detta. Sörj och gå vidare. Ni kommer klara det!

Och alla andra läsare - det kan inte nog beskrivas hur viktigt det är att visa sin kärlek och uppskattning till de människor man har omkring sig. Ta er tid att göra detta! Det kan rädda liv...

JAG ÄLSKAR ER alla fina vänner omkring mig! Utan er skulle jag inte vara någonting...





Sömnbristen har förvärrat min sjukdom. Har feber igen och kunde inte gå till skolan. Skulle ändå inte kunna koncentrera mig. Är så glad att mamma och pappa kommer ikväll. Det är välbehövligt just nu...