Vanesak?

Jag spinner vidare lite på "hästluktstemat" och funderar över hur snabbt min käre sambo har vant sig vid hästlukt nu när jag är på kliniken varje dag.

Tidigare, när jag varit kortare stunder ute i stallet på gården för att göra i ordning hästarna innan ridningen, ville han inte ens vara i närheten av mig på grund av hästlukten. Att få en puss kom inte på fråga! :p Jag var tvungen att hoppa direkt in i duschen när jag kom hem, och hänga ut kläderna på balkongen så snabbt som möjligt.

Nu är jag i stallarna hela dagarna och grejar med hästar. Ändå så kan T krama om mig när vi ses på kvällen utan problem. Efter att jag varit ute i ett stall för munkollar i 12 timmar, i mina egna kläder som jag sedan kom hem i, så var det tillochmed hans förslag att jag skulle skippa duschningen då det var så sent och jag var trött..

Vilken helomvändning!! Med andra ord är han inte allergisk mot hästar (vilket jag ibland funderat över när han verkligen vägrat att gå i närheten av hästarna), vilket ju känns skönt inför framtiden ;) Värre är det med min pappa, som kommer hit i veckan för att hämta bilen vi köpte för hans räkning i lördags. Han har alltid varit allergisk mot hästar så länge jag kan minnas, och nyst så fort han (eller jag) varit i närheten av hästar.

Slutsatsen blir att jag måste sanera en del här hemma innan pappa kommer.. Han ska sova här en natt och då är det ju bra om han inte blir alltför sjuk - det är tillräckligt att vi har hund här hemma!!


Jag med fina Jennifer - som luktar.. jo häst!!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0