Sjuk hundavel

Jag började svara på en kommentar från kära mormor, men insåg att det skulle bli så långt att jag lika gärna kunde svara i ett inlägg :)

Detta är en del av hennes kommentar:

Ja,du vilken tur att ni tog försäkringen. Måste ju tycka att ni haft max otur med Epoxys hälsa. Har du nån aning om han kan räknas till normalfall? Börjar förstå att hundar fungerar i stort som vi människor. Det var väl så förr att om en hund blev sjuk så behöll man den inte.

Jag tyckte också förut att vi har haft maximal otur. Min pågående utbildning ger mig dock en helt annan syn på saken. Precis som mormor säger så drabbas hundar i hög grad av många "människosjukdomar", om än med vissa skillnader. Organens funktion är ju ändå till stor del det samma hos både djur och människor.

När det gäller allergi så blev jag mycket förvånad när jag läste i Immunologiboken om just Atopisk dermatit (som Epoxy diagnosticerats till). Enligt författaren drabbas upp till 15 % av alla hundar av denna sjukdom. Jag låter det vara osagt var statistiken kommer från, antagligen USA. Hursomhelst betyder det att nästan var sjunde hund kan ha denna typ av allergi! Det är enormt mycket vanligare än vad jag hade kunnat föreställa mig.

Så vad beror nu detta på. Jag tror att kloka mormor har en stor poäng där, när hon säger att man förr gjorde sig av med sjuka hundar. Hårt men effektfullt - på så sätt lät man inte hundarna föra vidare några sjukdomar. Numera behandlar man, hunden blir "frisk" och man kanske till och med avlar på hunden. Detta gäller i hög grad allergi.

När Epoxy får kortison försvinner hans symptom inom kort tid. Så gäller även för andra hundar med allergi. Problemet är bara att kortison endast döljer sjukdomen, den botar inte de underliggande orsakerna. Epoxy har fortfarande kvar sina hudförändringar även om klådan försvunnit.

Dessutom har allmänbehandling med kortison en rad vanliga men otrevliga biverkningarpolydipsi och polyuri (dricker mycket och kissar mycket), magsår, pankreatit (bukspottkörtelinflammation), muskelatrofi (förtvining av muskulaturen), alopeci (håravfall), Cushings sjukdom, diabetes mellitus, och till sist ett allmänt nedtryckt immunförsvar och försämrad sårläkning.

Detta hindrar dock inte många hundägare att avla på sina nu "friska" hundar, vilket ger nya valpar med risk att också utveckla allergi, då det finns en ärftlig predisponering för sjukdomen. Scenariot gäller självklart inte bara för allergier, utan för en lång rad andra sjukdomar (tro mig, det finns massor..)

Sjukdomarna nedärvs i princip alltid recessivt, vilket innebär att det krävs att båda föräldrarna bär på den sjukdomsframkallande genen för att sjukdomen i fråga skall uppstå. Desto mindre avelsbas och ju närmare besläktade hundar - desto högre är risken att att både tiken och hanen bär på genen. Alltså, när man selekterar fram "finare" hundar genom att bara använda sig av ett fåtal avelsdjur, selekterar man samtidigt fram sjukdomen.


Finns det inget sätt att stoppa detta då, frågar ni? Jo, en del ärftliga sjukdomar så som höftdysplasi och ögonsjukdomen PRA, måste man testa sina avelsdjur för. Testresultaten är offentliga. Detta gäller dock endast en liten del av alla sjukdomar som finns bland våra hundar. Sverige har i alla fall kommit längre än exempelvis USA.

Där är alla testresultat hemliga, och man får enbart en rekommendation att inte avla, eller till och med en rekommendation att bara para sin positiva hanhund med tikar som inte bär på genen. Detta har lett till att vissa (egentligen mycket ovanliga) sjukdomar har selekterats fram i vissa raser, och så många som 10 % av hundarna kan vara bärare. Helt sjukt tycker jag - ursäkta ordvitsen.

Beviset för den inskränkta hundaveln kom när forskare undersökte hundars genom. Det visade sig att vissa raser rent av kan räknas som utrotningshotade, då det teoretiskt sett bara finns 50 avgränsade individer - trots att antalet hundar i rasen i praktiken överstiger tiotusentalet (detta gäller bl.a. mops). Denna information kommer från den mycket skrämmande dokumentären som visades i Dokument Utifrån på SVT i våras: Ett renrasigt helvete. Om ni kommer över den filmen - se den!

 

 

Så, till sist vill jag bara säga att jag är glad över att djuren har fått större värde i vårt samhälle, de förtjänar alltid en andra chans enligt mig. Det är dock vårt ansvar att se till att man inte blundar för de sjukdomar som finns bland våra husdjur, utan istället se till att minska deras frekvens genom en sund hundavel. Som inte bara ser till utseende utan också till hundarnas hälsa.

Jag lovar i alla fall att göra mitt bästa i framtiden som veterinär, för att stötta hundägare i att faktiskt få en diagnos på deras djur, och inte bara medicinera bort symptomen. Fram för en avel som skapar friska hundar istället för närbesläktade, sjukliga och överdrivna stackare (bilderna kommer från Dokument Utifråns hemsida).

Kommentarer
Postat av: Dessan

Åh, en cavalier king charles spaniel :)

Än en gång, det märks att detta är det rätta för dig. Du har så mycket kunskap och är så motiverad, omtänksam och uppmärksam på allas problem och andras känslor. Bra egenskaper att ha med sig i ditt framtida yrke! Lyssna och förstå ägarna, samt förstå sig på hundarna och känna medlidande. You go girl!

2009-12-17 @ 20:19:17
URL: http://deessant.blogg.se/
Postat av: Dessi

Det har varit tomt på din blogg en stund, antar att du är på väg hemåt :)

2009-12-19 @ 22:18:18
URL: http://deessant.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0